Anonym (Ambivalent) skrev 2024-03-21 21:40:53 följande:
Nej precis. Det är ju detta jag vet.
Vet inte om du läst resten av inläggen i tråden men allt handlar om att jag har så svårt för att krossa hans hjärta.
Att någons hjärta måste krossas i detta och då kan det lika gärna vara mitt och min uppoffring.
Men jag vet ju att det inte håller. Jag vill inte leva så heller. Jag vet bara inte hur jag ska klara av att krossa hela hans tillvaro.
Det kommer aldrig vara lätt att avsluta ett förhållande för det finns trots allt en vänskaplig kärlek även när känslor tar slut. Man älskar personen fast inte som en partner. Särskilt gäller det om ni har det bra i övrigt.
Det jag tycker du ska göra innan du tänker på att avsluta är att försöka ge det en chans genom att söka hjälp. Är väldigt vanligt att man tvivlar på att man gjorde rätt efteråt, så vänd varje sten innan du tar ett beslut.
Med det sagt, skulle du vilja att någon var tillsammans med dig av medlidande? För mig vore det värre än att bli ensam för alltid! Han lär ha märkt av att du drar dig undan, och sånt är tärande för självkänslan.
Om du är minsta osäker på att det går att laga, vänd varje sten för att försöka reparera. Du vill inte ångra dig när det är försent. Det är lätt att fantisera om ett bättre liv utan sin partner, och sakna första förälskelsen och de starka känslor det ger. Ibland kan det göra att man fokuserar mer på det än vad man faktiskt har.
En gång i tiden har du älskat den mannen, försök komma ihåg varför och fokusera på att förstå när det kan ha gått fel.
När du gett ditt förhållande en ärlig chans under en tid och det ändå inte hjälper, är det bäst för er båda att gå vidare på varsitt håll. Du har inte funderat på om det skulle kunna väcka känslor till liv om ni var ifrån varandra ett tag? Ibland kan det få en att börja sakna.
