Ångrar min otrohet

Ja och det borde väl då rimligtvis även gälla den som blir bedragen att själv få avgöra vad hen tycker om sin partners otrohet?

Men det tycker ju vissa i denna tråd att det helt ok att förneka personen. Så hur fan få det det att gå ihop med att som du så fint påpekar att "det är upp till alla att själv avgöra vad som är värst"?

Får den som blir bedragen en chans att avgöra det när man mörkar sanningen för personen?

Och hur fan kan man sitta och påstå att man "bara besparar personen lidande" när man totalt skiter i att låta personen själv få avgöra vad hen tycker är värst?

Eller så kan du sluta slingra dig med en massa skitsnack och svara på frågan istället... om det nu är så jäkla viktigt för dig att det är upp till var och en själv att få bestämma, varför gäller inte det även den som blir bedragen?

Hela diskussionen handlar ju trotts allt om den som blir bedragen ska eller inte ska få chansen att själv få bestämma vad den tycker om sin partners otrohet.

Det är väl snarare du som har ett behov av att inbilla dig saker för att rättfärdiga din egen falskhet och agerande. Jag springer inte runt och blåser folk så jag har då heller inget behov av att rättfärdiga något för mig själv 

Det är ju ingen slump att det bara råkar vara just otrogna människor som alltid förespråkar att den som blir bedragen inte ska få veta något.

Du menar dina vanliga generaliseringar om att ljuga om att man tagit den sista pralinen i godislådan och ljuga om att man knullat kollegan i två år är samma sak? Det är som vanligt när det gäller dig rent skitsnack för lång ifrån alla människor springer runt och bedrar sin partner.

Däremot vill ju falska och egoistiska människor gärna TRO att alla är lika falska och egoistiska som dem för att normalisera sin falskhet och egoism och du verkar ju inte vara något undantag.

Ok, så hur har du tänkt dig att den bedragne ska kunna få välja vad hen tycker om sin partners otrohet om det undanhålls för personen?

Att inte hålla med andras åsikter och argument är inte att försöka bestämma. Det kallas för att argumentera.

Att dra på sig offerkoftan och hävda att andra försöker bestämma över dig när de inte håller med dig är väldigt barnsligt. Du får tycka vad du vill men du kan inte förvänta dig att andra ska hålla med dig i allt, inte ens om du blir jätte jätte ledsen över det.

Jag håller med FYI, även om personen ångrar sig i efterhand så tyckte ju personen uppenbarligen ändå inte att varken jag eller relationen var värt tillräckligt mycket för att inte sätta det på spel. Varför skulle man öht vilja fortsätta vilja ha en relation med en person som värderar mig eller vår relation så lite?

Dessutom innebär att ge en sån person en andra chans alltid en risk att personen gör om det, och ingen liten risk heller eftersom det är väldigt vanligt att det blir just så, varför utsätta sig för den risken öht?

Haha, ja verkligen.

Men mytomaner vill nog gärna tro att alla ljuger lika mycket som dem för om alla gör det så är ju mytomani inte sjukligt utan normalt och helt ok och det är alla som inte ljuger konstant som är jättekonstiga 

Och ska man utgå ifrån vad otrogna människor här på FL skriver så verkar det inte finnas speciellt mycket ånger om man säger så. De verkar ju snarare ta det i försvar och hävda att det är hur bra som helst.

Lite konstigt att den där ångern bara uppstår efter att det kommer fram, aldrig före. Nästan så man kan tro att det enda man ångrar är att det kom fram och inte otroheten i sig