Fler som kommer leva som särbos i många år?

Jag är särbo, men av eget val. Mina barn är vuxna och utflugna, han har inga barn.
Vi har båda boenden som är speciella och ingen av oss har lust att lämna sitt, så vi umgås hela helgerna och han sover över hos mig minst en natt i veckan också.

För oss är det det ultimata.

Ja, det är det.

Visst, ibland kommer känslan att det vore fint att bo ihop. Men som sagt, det blir nog svårt att lösa.
Det finns ju också en trygghet i att ha sitt eget, livet kommer ju liksom inte med några garantier.