Anonym (Lisa) skrev 2024-02-20 15:37:49 följande:
På något sätt rätt befriande att läsa den här tråden.
För ett antal månader sedan träffade jag en äldre man. Som hade problem att behålla ståndet, vilket jag märkte och som en följd av det försökte vi inte heller att ha samlag.
Trots att jag ofta får höra att jag ser bra ut, har bra kropp osv så har jag nog aldrig känt mig så otillräcklig som jag gjorde vid det tillfället. Har känt det som att jag gjorde något fel, att det var fel på mig eller något. Har inte velat träffa mannen någon fler gång pga. hur det hela kändes då jag inte ens kunde göra honom hård..
Men de flesta här verkar inte alls tänka så?
Självfallet tänker man inte så.
Det är nog många kvinnor som behöver vidga sitt synsätt en aning, och då menar jag inte framföra någon negativ kritik med detta, utan det är bara ett gott och välment råd.
Och detsamma gäller i stort också för män på ungefär motsvarande sätt.
Tänk på att vi alla alltid utgår från mig själv. Oavsett kön, oavsett erfarenhet, så utgår man från sig själv.
Väldigt ofta, inte minst här på FL, kan vi läsa kvinnor som hävdar att män rent generellt borde bli bättre på att känna till hur kvinnor fungerar, inte minst rent kroppsligt och fysiskt.
För alla som skriver något eller tycker något i denna fråga så borde det vara lika självklart att åtminstone någon gång vända på resonemanget.
Alltså att kvinnor i precis lika stor omfattning borde bli bättre på att känna till dessa och liknande saker gällande män.
Detta går självfallet åt båda håll.
Båda könen behöver i motsvarande grad intressera sig för frågan och bli bättre på att förstå och känna till hur det andra könet fungerar.
De två olika könen fungerar självfallet olika, de är ju faktiskt av motsatt kön, så det ligger ganska självklart i sakens natur.
Därför bör båda parter ha ett ömsesidigt intresse att lära sig och framförallt att skänka kunskap till den andra.
Att aktivt ta ansvar för att lära sin partner av motsatt kön är ett lika viktigt ansvar för båda parter, oavsett kön.
En kvinna kan inte i sin egen kropp och i sitt eget huvud känna hur en manlig kropp, en manlig person, fungerar.
Och precis på samma sätt fast tvärtom.
Inte sällan förekommer att kvinnor ondgör sig över hur okunniga män är gällande hur t ex kvinnans kön fungerar.
Men hur ska en man kunna lära sig själv? Han har ju inte fysisk förmåga att känna och förstå hur t ex smekning eller fysisk beröring, eller t ex penetration, känns för en kvinna.
Det är egentligen självklart och det ligger återigen i sakens natur.
Dessutom skiljer det väsentligt mellan hur olika kvinnor har lärt sig själva att t ex deras klitoris fungerar och reagerar (oftast genom sitt sätt att onanera, där det kan skilja mycket mellan olika individer.) En del kvinnor har lärt sin klitta och sitt muskelminne, har övat tusentals gånger på sitt eget sätt, hur att smeka deras klitoris, kanske direkt och intensivt, ganska fast och snabbt.
Medan andra kvinnor, genom naturens försorg(?) eller genom det sätt som de vänjer sin klitta och sitt muskelminne, att endast beröra intill själva klitoris, lätt beröring, kanske mycket långsammare hos den ena än hos en annan kvinna. En annan kan bara komma genom att platt bred tunga slickar långsamt, med precis rätt tryck, och sannolikt att hon önskar att beröringen ska förändras när hennes inre känslor ändras efter en stund, kanske när hon närmar sig orgasm.
Men hur ska mannen kunna veta hur hon känner inuti sig? Att hon önskar denna förändring, när han inte har en aning om hur en kvinna känner invärtes i samband med detta, och i vilken sekund hon önskar denna förändring i beröring?
Varianterna är faktiskt näst intill oändliga.
Och det är givetvis samma fast tvärtom. Ingen kvinna vet hur det känns inuti mannens kuk när hans orgasm närmar sig.
Vissa män vill att ollonet ska smekas eller slickas på ett visst sätt medan en annan man inte kan tåla beröring där.
T ex verkar många kvinnor tro att man ska dra i kuken, att det är den smekande rörelsen utåt som är den sköna rörelsen, medan alla män jag någonsin har pratat med om detta tycker det är fullkomligt självklart att alla kvinnor borde förstå att det är rörelsen inåt (motsvarande att penetrera) som är den sköna, medan nästan ingen man gillar draget utåt.
Tänk också på att olika män onanerar på olika sätt och har övat sin fysik och sitt muskelminne med det sätt som han runkar på. Olika män gillar alltså att bli smekta eller avsugna på olika sätt.
Om kvinnan önskar att mannen ska ha bättre kunskap, ska bättre kunna förstå hur hon känner, så måste hon ta ansvar för att lära honom, eftersom det självfallet är omöjligt för honom att lära sig detta utan kvinnans aktiva medverkan. Om kvinnan önskar bästa möjliga utfall för sig själv måste hon självfallet ta huvudansvaret och ta initiativet för att lära honom.
Ingen kan väl inbilla sig att någon man skulle kunna öva sig och lära sig detta ensam på egen hand?
Detta blir ganska enkelt att förstå om man även i detta fallet vänder på resonemanget.
Mannen måste ta ansvar för att lära kvinnan, och hon måste göra sig själv intresserad och mottaglig att lära sig, utan att hon tar det som kritik och utan att hon känner sig otillräcklig för att hon inte kan något som är givet att hon inte kan lära sig själv utan mannens aktiva och positiva medverkan.
Allt detta gäller självfallet för båda parter och för båda könen!
Kommunikation är det enda sättet om en man ska kunna låta sin kvinna få kunskap, t ex gällande hans problem med sviktande erektion och hur man tillsammans ska kunna hjälpas åt på bästa sätt för att komma till rätta med detta.
Allt detta, åt båda hållen, ömsesidigt, är egentligen så uppenbart och självklart att det inte skulle behöva förklaras. Men i verkligheten är behovet stort att få detta förklarat och behovet är stort att ömsesidigt öka förståelsen för detta.
Om man önskar att utfallet ska bli bra för sig själv, och för båda parter, så måste man själv, likväl som båda ömsesidigt, ha ett äkta intresse, visa god vilja, vara tålmodig och att faktiskt ha en ärlig vilja att vara helt och hållet konstruktiv för att åstadkomma detta, öka förståelsen och kunskapen hos båda parter.
Lika för båda könen.
Du kände dig otillräcklig.
Tänk då på att alla män någon gång, många ofta, känner sig fruktansvärt otillräckliga. Prestationsångest är otroligt mycket vanligare än vad de allra flesta kvinnor ens kan föreställa sig.
Men den första punkten för att inte skapa prestationsångest är att aldrig nämna saken, aldrig någonsin till någon man nämna ordet prestationsångest.
Om du gör detta, om du nämner det ordet, oavsett sammanhang, oavsett i positiv bemärkelse, så har du själv beställt, beordrat och skapat att han ska få just detta tillstånd.
Det finns alla möjliga sätt att kommunicera på, men nämn aldrig det ordet.
Och du kvinna, nämn aldrig något som ens kan tolkas som "liten kuk". För dig kanske storleken inte är väsentlig. Men du kan vara helt säker på att det är mycket viktigt för mannen. Ert sexliv kan mycket väl för alltid vara totalt havererat om du använder sådana ord.
Sådana ord anges ganska ofta vara skälet som ligger bakom självmordsförsök, så stor betydelse har sådana ord för vissa män.
Du behöver inte ljuga och säga att han är stor om han inte är det. Männen har stenkoll på sin egen storlek.
Säg att han har en skön kuk, beröm hans kuk och honom på ditt bästa sätt, att han är bra och duktig. Om du själv önskar ett bra sexliv, eller om du önskar att ni två ömsesidigt ska kunna utveckla ett bra sexliv, för dig själv och för er som ett par?