• Anonym (XXX)

    Slängde jag bort min kärlek

    Jag tycker att du gör rätt som sätter dina barn i första hand. Och i och med att hon är helt ensam om sina barn också, så skulle det bli oerhört intensivt för dig och dina barn att behöva bo med dem hela tiden. Inga barnfria veckor mer. Ingen lugn och ro och par- eller egentid. Inte ens varannan helg (barnvakten en gång i månaden försvinner antagligen också när du finns där på plats). Jag misstänker dessutom att hon kommer att försöka utnyttja dig ekonomiskt. Alla dessa negativa omständigheter skulle förmodligen nöta ner kärleken ganska fort ändå. 

  • Anonym (XXX)
    Honsou skrev 2024-02-16 15:49:58 följande:

    Jodå, jag hade ju också tänkt tanken på gemensamma semestrar osv.

    Det är bara att det känns som att det går snabbt för mig, och långsamt för henne, att börja prata om dom här grejerna. Och då blir hon frustrerad (mycket temperament) och jag blir grubblande och fundersam (vilket provocerar henne såklart men en seg kille som säger "hmm det här får vi nog tänka på"... hela tiden)...

    Hon brukar ju skoja att jag ska "köpa ett stort hus till oss"... Jag förstår aldrig helt om det är på skoj eller på riktigt...

    Jag har ett jobb där jag kan tjäna mycket pengar, eller lite, det beror på hur mycket jag satsar på karriären. Men att sådana saker ens skulle komma upp på tal med en ny kvinna, så snabbt, det tänkte jag inte...


    Att DU ska köpa det, ENSAM? Och sedan flyttar ni dit tillsammans på en gång, såklart. Då räknas huset nämligen som "införskaffat för gemensamt bruk", och då ska hon ha halva vinsten när ni separerar igen, enligt Sambolagen. Det kan till och med vara så illa, att hon har räknat ut det så!

    Du skulle i och för sig kunna sondera lite, genom att säga att OM du ska flytta ihop med någon igen, så kommer du att avtala bort Sambolagen i förväg. Bara för att se hur hon reagerar. Om hon då börjar prata om att "så gör bara folk som inte litar på varandra" så VET du att hon är en romansbedragerska!
  • Anonym (XXX)
    Honsou skrev 2024-02-16 13:47:33 följande:

    Ja, en sak är att "älskar man någon så vill man vara med den". 

    En annan sak är att hon har ju sagt att en partner för henne ska kunna avlasta i vardagen med att hämta på förskolan, vara med barnen så hon kan gå ut med kompisar eller jobba över osv. Och i gengäld hade hon velat göra samma sak för mig, vilket ju är en fin tanke. 

    Det enda är ju att jag har inte det behovet. I och med att jag har barnen varannan vecka så vill jag ge mina barn all uppmärksamhet då... Vi är som i liten bubbla en vecka och har kul ihop och det är det jag vill just nu.

    Men ja, hon har sagt att hon vill dela det roliga och slitiga med småbarnsåren - inklusive vardagen med vabb, laga mat, hämta på förskolan osv. 


    Nej gör inte det. Du förlorar på det och dina barn också. 
  • Anonym (XXX)
    Shameless skrev 2024-02-17 13:49:25 följande:
    Tråkigt men det var nog för det bästa. 
    Anonym (Kvinna 40) skrev 2024-02-17 19:52:30 följande:

    Låter som det bästa. Du verkar vara en trevlig och vettig person, som säkert kommer hitta någon ny som matchar dina behov bättre. 


    Ja, visst blir man glad när en skild förälder, för en gångs skull fattar ett beslut till sina barns bästa!  Solig  Så många offrar tyvärr sina barn för en partner som gör deras uppväxt sämre. 

  • Anonym (XXX)
    Tecum skrev 2024-02-18 15:08:41 följande:
    Man ska inte offra en bra partner för sina barn heller. De ska inte ha på sitt samvete att deras förälder har offrat sin kärlek för deras skull. I allmänhet går det att lösa det till både barns och föräldrars bästa.

    Men i TS` fall var de inte rätt för varann. Hon var mest intresserad av en hjälpreda och försörjare och TS gjorde klokt i att dumpa henne.
    Fast barn tänker inte så. Inte vuxna barn heller. De tar för givet att föräldrarna ska göra det som är bäst för dem (barnen) - och gör de inte det, så förlåts det aldrig. 
Svar på tråden Slängde jag bort min kärlek