Inlägg från: Anonym (U) |Visa alla inlägg
  • Anonym (U)

    Dubbelliv - era erfarenheter?

    Inte jag men hört om en som var gift och låg med en annan som blev gravid. Det blev ju inte så bra efter det. Förhållande slutade i katastrof. Men jag tror på karma också. Ofta som lögner kommer fram på jobbiga sätt också. Så mitt tips till dom som inte kan hålla sig till sin partner. Skilj er/separera eller lev i polyamoröst/öppet förhållande. Annars får man den karma man förtjänar och man dessutom sårat en person som trott sig lita på en. 

  • Anonym (U)
    Anonym (Livet och kärleken) skrev 2024-02-16 14:07:35 följande:

    Ja, jag har gjort det, vid några olika tillfällen och på lite olika sätt under livets gång, och jag gör det i dag.

    Jag älskar min fru och jag älskar barnen, familjen och det liv som vi lever.
    Men i kärleken mellan min fru och mig, i vårt liv gemensamma liv, och också i min egen del av livet, så har det saknats vissa saker som är viktiga för mig, saker som jag vill att livet ska innehålla för att livet ska vara harmoniskt, för att jag ska vara en harmonisk människa, och för att ge den livskvalitet som jag vill ha.
    Dels saknas en del inom sexlivet.
    Och dels saknas en del rent känslomässigt.


    Du säger emot dig själv. Först säger du att du lskar det liv som ni lever. Men gör du verkligen det om du vänsterprasslar? Låter som du vill att det ska fungera mellan dig och frun men att du inte är helt nöjd. Gör nåt åt din situation istället för att gå bakom ryggen på någon du påstår dig älska 
  • Anonym (U)
    Anonym (Marstrand) skrev 2024-02-16 17:44:52 följande:
    Det finns saker som en partner kanske inte är intresserad av och inte är bereddd att ge, men som den andra ändå har behov av.

    Så det går inte att jobba med, för det är bara ett nej, och ett nej som måste respekteras.
    Absolut det kan finnas saker sin partner inte vill göra. Är nog inte alls ovanligt att det finns fantasier man inte kan förverkliga med sin partner. Det finns en sak jag verkligen vill testa med min man som han inte är redo för eller kanske aldrig kommer vara redo för. Men jag älskar honom så pass mycket så vill jag han det bästa, vara han trogen och att han aldrig ska få känna sig pressad att testa det. Jag har berättat för honom och han har sagt vad han känner nu och jag accepterar det och får njuta mes honom på det sätt som vi båda gillar. 

    Är behovet så stort att man är beredd att såra andra och man inte kan avstå så bör man söka hjälp. För vi måste kunna behärska oss också.

    I den situation du beskriver tänker jag att man har 3 val. 
    1: Vill ens partner inte förverkliga ens största fantasier acceptera det och gå inte bakom ryggen på partnern.
    2: Förklara för sin partner och fråga om hen är öppen för att ha en öppen relation. Då har ju båda samm regler och man vet isåfall vad som gäller. 
    3: Lämna relationen och lägg tiden på en likasinnad som vill uppfylla ens fantasier. 

    Jag som vet hur det känns att älska någon så mycket som jag älskar min man förstår att man omöjligt kan älska någon och sen gå partnern bakom ryggen och inte må dåligt över det. Går man bakom ryggen på sin partner och påstår att man älskar sin partner så vet man inte hur det är att älska någon på riktigt. 
  • Anonym (U)
    Anonym (Livet och kärleken) skrev 2024-02-19 09:57:12 följande:

    Nej, du har fel. Det finns inget i det jag skriver som är motsägelsefullt. Missade du att läsa de två sista raderna innan du rent känslomässigt reagerade med att slänga iväg ditt inlägg?

    Jag älskar det liv som vi lever. Men:
    Dels saknas en del inom sexlivet.
    Och dels saknas en del rent känslomässigt.

    Gällande din sista rad; 
    Hur menar du? Jag gör ju faktiskt nåt åt min och vår situation. Läser du inte eller har du bara svårt att förstå?


    Jag har beskrivit vad och hur jag tidigare har gjort, faktiskt, konkret och konstruktivt, utan att lyckas.
    Nu har jag valt att "Gör nåt åt din situation" på ett annat sätt, faktiskt, konkret och konstruktivt, på ett sätt som lyckas bättre, ger mycket bättre utfall och som känns mycket bättre för både min fru och för mig själv.

    Jag har fullt medvetet valt att göra detta på ett sätt så att min fru slipper drabbas av svåra känslor och för att orsaka svåra följder för familjen, barnen och alla andra. Du får kalla det "gå bakom ryggen" om du vill men det rör mig inte för jag känner till min och vår situation, och jag känner min fru, mycket bättre än du.
    Och jag vet att mitt medvetna val är ett bättre val också för min fru, även om du känner att du har något konstigt personligt behov av att försöka få till en negativ vinkel på det.


    Du säger att det är bäst gör din fru också. Så om hon håller med om att det är bäst för henne att du ligger med någon annan? Hon vet alltså om att du träffar en annan? Jättebra att du är ärlig om det iså fall pch att ni kan vara överens. Om du bara gissar att det är bäst för din fru är du faktiskt ett svin och hoppas på att hon iså fall kommer på dig och du verkligen får veta vad hon egentligen tycker. 
  • Anonym (U)

    Håller inte med om det sista. Jag och .in sambo är väldigt öppen och pratar om allt. Jag har t.o.m sagt att om han någon gång får känslor eller känner lust för någon annan kvinna då vill jag att han kommer prata med mig om det. Jag har vart ärlig och sagt att jag kommer inte gilla sanningen, kommer inte bli arg men kommer vara tacksam för ärligheten. För jag ser hellre att han berättar om det är något för då kan vi jobba mer på vår relation och hellre se till att vi hittar tillbaka till varandra. Pratar man om det kanske man kan komma fram till gemensamt vad som saknas i relationen och vad som kan bli bättre. 

    Hellre ärlighet och vi kan tillsammans ta oss igenom allt. För allt kommer inte vara fantastiskt hela tiden. 

    Jag och sambon är dock väldigt öppen och säger mycket saker till varandra som andra i relation kanske inte är bekväm med. Vi pratar om pinsamma saker och saknar nog lite gränser och gör sådant som andra inte ens kan tänka sig att göra inför sin partner. Men det är väldigt befriande på något sätt, skönt att känna sådan tillit, känna att jag kan vara mig själv och att han är det också. 

    Skulle min partner vara otrogen gång på gång och det kom fram skulle det vara ett enormt svek. Inte bara för att han ligger med en annan, utan att han låter mig tro att det är bra mellan oss, att han låter mig tro att han är nöjd med sexlivet vi har. När han egentligen saknar något så pass mycket att han går bakom ryggen på mig flera gånger. Samtidigt skulle jag känna mig oälskad eftersom att en otrohet är en handling där man sätter sitt ego högre än kärleken till den man påstår sig älska.

    Skulle vara lättare att förlåta om han skulle vara otrogen, känna ånger och själv berätta. Jag skulle bli ledsen men ändå känna tacksamhet att han är ärlig att erkänna för mig. Då skulle det finnas en chans att arbeta på det som saknas i relationen dock med skadad tillit som man också får jobba med.

  • Anonym (U)
    Anonym (Livet och kärleken) skrev 2024-02-22 09:14:21 följande:
    Det är mycket bra och jag gillar det du skriver.
    Många skulle behöva vara lite mera som du säger att ni är.

    Men det kan vara väldigt intressant att försöka reflektera lite över dina tankar och känslor som du refererar till i ditt sista stycke.

    Rent hypotetiskt då, för att underlätta att reflektera utan personliga känslor...

    Du utgår i ditt resonemang från att du får reda på otroheten. Och jag förstår och accepterar att du säger att du föredrar att få reda på det.
    Men rent hypotetiskt, tänk om handlingen sker men du får inte reda på den?

    Du skulle inte ställas inför svårigheten och frågeställningen att förlåta eller inte förlåta.
    Du skulle inte bli ledsen eller drabbas av några svåra känslor överhuvudtaget.
    Din goda känslor av tacksamhet till din sambo, till ert liv och till allt som du är fylld av tacksamhet inför skulle vara helt opåverkad. Dina känslor av lycka och tacksamhet skulle fortsätta vara lika, även din känsla av tacksamhet för hans ärlighet.
    Där skulle inte finnas någon problematik som ni måste finna en chans att försöka jobba med. Det skulle inte finnas några känslor av att något skulle saknas i relationen.
    Inget behöver jobbas med.
    Där finns ingen skadad tillit.

    Vi människor går genom livet utan att veta allt. Du säger att du föredrar ärlighet men du vet att alla människor ljuger någon gång, även du själv. Alla människor bryter ett löfte. Vi känner till detta och om vi är ärliga så vet vi redan att vi faktiskt lever i en lögn.

    Kan man ändå alltid vara 100% säker på att det alltid är bäst att få reda på allt?
    Fast vet jag inte om att min man är otrogen så litar jag på min man på falska grunder. Det vill jag inte. jag förväntar mig att min man älskar mig och är ärlig mot mig så som jag är mot honom. Jag tycker inte man förtjänar den respekten, kärleken och tilliten till son partner när man går bakom ryggen på någon. 

    Det jag också undrar hur skulle du reagera om din parter skulle säga rill dig att hon har vart otrogen? Känns ju som fu inte kan bli arg ellerr ledsen då du skälv gör samma sak 
  • Anonym (U)

    Du kan omöjligt älska din fru är jag övertygad om. A
    Du älskar dig skälv högre och prioriterar dig skälv långt högre än din fru. Hade du älskat din fru hade du inte gjort som du gör bakom ryggen på henne. Så jag tror helt enkelt att du inte upplevt tillräckligt stark kärlek än. Lätt att tro att man älskar någon innan det egentligen skett. Hade du älskat din fru på riktigt skulle du helt enkelt inte vara otrogen. 

    Vad tror du att din fru skulle tycka om att du har en på sidan om henne? Det är också något du skulle ta hänsyn till om du verkligen älskar henne. Om du älskar henne och skulle tro att hon blir ledsen av att du ligger med en annan då skulle du slutat

  • Anonym (U)

    Du säger att denna tråd inte är till för dom som är emot otrohet utan för att läsa om andras erfarenheter. Vad är syftet med det? Är det för att du ska hitta fler anledningar till att tycka du gör rätt? För att hitta dom som tycker din vidriga handling är rätt? För att du innerst inne förstår att du sviker din fru? Eller är beror det på annat? 

    När man skriver en sådan tråd så måste man räkna med att få kommentarer som inte känns positiva. 

    Men varför svara du inte på frågan om vad du tror din fru skulle tycka om hon viste? Är det för jobbigt att tänka på att hon faktiskt skulle kunna bli väldigt sårad/känna sig sviken? Bara det att du "missar" den frågan bevisar att du innerst inne vet om hur fel du gör. 

  • Anonym (U)

    En sak jag inte kan sluta fundera på ni som är män och är otrogen hur skulle ni känna om er älskarinna blir gravid och behåller. Eller ni kvinnor som blir utsatt för otrohet och den andra kvinnan blir gravid och väljer att behålla? Menar det är ju upp till kvinnan om man ska behålla eller ej. Finns inte heller någon skydd som är helt 100 procent. 

    Jag har ibland en sexfantasi om att min man ligger med en annan. Men hur hett det än är skulle jag aldrig våga göra det. För konsekvenserna kan bli stora om den andra blir gravid. Då måste mannen bli pappa åt någon annans barn och samarbeta med en annan kvinna om barnuppfostran. Även om man använder skydd så kan det bli barn ändå. Vet de som blivit gravid på både P-piller och spiral. Kondom är mindre säkert än vad dessa skydd är. 

    Tänker att ni som lever dubbelliv ändå måste tänkt tanken att det kan hända och att ni kan komma att behöva ansvar över ett barn med någon ni inte tänkt skaffa barn med. Som man kan det hända, som otrogen kvinna så får man nog också ställa in sig på att sin partner också kan vara otrogen. 

Svar på tråden Dubbelliv - era erfarenheter?