Ligger med gift man

1. Det är mycket möjligt att mannen ljuger för dig. I själva verket har många otrogna män sex hemma också, men de säger så för att få älskarinnan på kroken och sedan behålla hennes lojalitet. Du ska tro att er kärleksrelation är exklusiv, och att han stannar med frun bara för att han måste för barnens skull, gårdens skull, det gemensamma företagets skull...

2. Jag tycker inte att du behöver ha dåligt samvete, i och med a) att du inte visste detta när ni inledde relationen och b) DU inte har avgett några löften till någon, och c) du känner inte ens frun, så du är inte skyldig henne något alls. Detta är helt och hållet mannens ansvar. Såvida du inte har dåligt samvete utifrån ett religiöst perspektiv förstås, att du bryter mot budorden - men det skrev du inget om.

Men - vad är det för folk du har varit med, egentligen? Narkomaner, kriminella, hederskulturfolk? Jag har aldrig hört om något sådant i vuxen ålder, utom i sådana kretsar. I tonåren kunde en tjej ge en annan en "teaterörfil", men inte så att tänderna flög ut. Hur vet du för övrigt att frun är fysiskt starkare än TS, det kan ju vara tvärtom också?

Ja, det är jättejobbigt när det känns så rätt men ändå är så fel. Man känner ju det där bandet - att man hör ihop, det ÄR bara så! - och då tycks det juridiska bandet som han och frun har vara av mindre betydelse... Men i ditt fall är det lost cause precis som du säger, om han inte skulle kunna nöja sig med dig ens om man skilde sig. Själv tycker jag så illa om alla konstiga, avvikande perversioner och läggningar, att jag aldrig skulle kunna bli förälskad i en man som håller på med sådant ifrån början.

Personen jag citerade drog upp poly. Men jag ser nu att hon kanske inte menade så, utan att karl'n hennes är "seriemonogam". DET är inte perverst (men väldigt jobbigt, om man tänkt sig ett liv tillsammans..)

Säkert för dem som inte blir kära. Att vara kär och tänka på att han kanske ligger med frun ändå, och få upp bilder i huvudet, kan inte vara kul. 

Ja, allt du skriver här är sant. Tror också att det är vettigt att gå tillbaka till vårt ursprung, och se vad vi har för mönster och drifter inbyggda i oss. För sådant förändras inte på årmiljoner - receptet var helt enkelt för fördelaktigt under evolutionens gång. Männen fantiserar fortfarande om att vara som James Bond - d.v.s. en silverrygg som slår ner sina konkurrenter och samlar alla de unga, trånande honorna runt sig. Och kvinnorna drömmer om att ge sig till den starkaste. 

Självklart är män med maskulina drag mer otrogna - de är ju attraktivare och får därför fler chanser. De femininare männen skulle säkert också vilja, men får nöja sig med att tråna efter den snygga receptionisten med den generösa urringningen på avstånd. Och självsäkra män vågar ta fler initiativ såklart, samt att självsäkerhet hos en man i sig upplevs som attraktivt av kvinnor. Vår anmoder ville ju inte heller ha aphanen som gömde sig bakom lövverket i trädet.

Tror även på detta med kvinnor och situationen. Upptagna kvinnor söker sällan upp andra män aktivt, utan känslorna smyger sig på dem när de umgås nära med en god vän eller arbets- eller föreningskramrat. Eller med en vän på sociala media, som hon börjar sitta uppe och diskutera med om nätterna. Det går från att diskutera klimatet eller lämpliga investeringar, till att prata om personliga saker, till att prata om privata saker och... ja.

...och sedan tycker jag att man ska skilja på å ena sidan de kvinnor som verkar ha en fetisch för gifta män, d.v.s. det är SJÄLVA GREJEN att han är gift som lockar. Det tycker jag också är äckligt. De deltar kanske i förstörelsen av en hel familj, bara för en perversion. 

...och kvinnor som förälskar sig en gång i livet, och det då blir väldigt starkt. "Still waters run deep." Och det då - tyvärr - råkar vara i en gift man, och ingen kan beklaga detta faktum mer än hon. Men hon är så kär att hon inte kan låta bli honom, när hon får uppleva lyckan att den man hon älskar älskar henne tillbaka... eller att hon TROR det, uppriktigt, för att han låtsas och är smickrad och gärna har en affär. Fast han inte tänker på att lämna frun mer än flyktigt någon gång, aldrig på riktigt. En sådan kvinna är också ett offer. Även om frun är det STÖRSTA offret, det medger jag!

Det lär vara ett ovanligt motiv, även om det säkert förekommer. Det vanliga är nog att man är så kär i mannen att man "tänker bort" att frun finns, och att mannen också försöker bagtellisera förhållandet till henne. "Min fru skulle egentligen inte bry sig om hon fick veta om dig, hon vill ändå inte sex med mig längre, vi har inte gjort det på flera år".

...fast allt det där självföraktet skulle jag känna om jag hade sex tidigt i en relation, eller hade en relation som endast eller nästan endast byggde på sex - helt oavsett om mannen var gift eller inte. 
 
...men om jag var uppriktigt förälskad i en gift man, och han i alla fall bedyrade att han var det i mig också, så att jag trodde på det, och han sa att han skulle lämna frun om han kunde, men inte kunde p.g.a. orsaker som går att förstå... så skulle jag inte känna mig så. 

Håller inte med om att det bara - eller ens alls - är den deltagande mannens civilstånd som avgör, om kvinnan han ligger med är slampig, billig, äcklig, en hora o.s.v.. Sedan ska man förstås inte vara för naiv, men det är en annan sak. 

Det finns olika typer av älskarinnor. Du är tydligen den sorten som bara vill ha sex - och kanske även någon form av ekonomisk vinst, typ att han köper dyra presenter, bjuder ut dig på grejor som du inte skulle ha råd med ensam..? Betalar en och annan räkning också kanske, om du ber snällt?

Men sedan finns även de som inte är lagda åt att vara älskarinnor alls, och aldrig trodde att de skulle hamna där. Men som inte har något val för att de råkat bli tokkära i en gift man, och då VILL de så gärna tro att han älskar dem, inte har något sex med frun längre, och att han och frun bara håller ihop tills barnen blir större och klarar en skilsmässa bättre. Eller kanske någon annan historia, som att frun inte klarar sig själv och har hotat att ta livet av sig...

Du har aldrig blivit kär i någon som har en partner? Det kan ju vara så enkelt som att man blir tokkär, och inte kan låta bli honom fast man måste nöja sig med smusslandet. För att inte få något alls med honom hade varit ännu värre. 

Jag tänker att detta beror på hur ni träffades. Om ni träffades på någon dejtingsajt så är det inte ditt fel. Då hade han ju redan bestämt sig, och hade inte du svarat så hade någon annan kvinna gjort det. Men om du träffade honom t.ex. på en arbetsplats och GICK IN för att förföra honom, fastän du visste att han var gift, så var det fel. (Men han gjorde fortfarande ÄNNU MER fel.)

Själv har jag betydligt mer förståelse när det är kärlek... För en besvarad kärlek kan vara väldigt svår att stå emot. Och har man sedan inte haft mycket av den varan tidigare i livet, har en sur gubbe där hemma, han har en sur tant därhemma, båda håller ihop sina äktenskap endast för barnens skull, för att det blir lättare för dem ju äldre de är när familjen splittras... så kan jag inte se att man är den onda häxan. Eller att han är det onda rövhålet, för att använda det ord som brukar föredras i sådana här debatter... utan då är det mera livets villkor. 

Ett vanligare scenario är dock att mannen intalar sin älskarinna att han inte älskar sin fru längre, att de inte har haft sex på flera år, och att de bara håller ihop tills barnen blir lite större och klarar en skilsmässa bättre. Just nu är även historian om att det gifta (eller samboende) paret måste fortsätta bo ihop tills bopriserna stiger igen, för att inte förlora så mycket på husförsäljningen, vanlig. 

I själva verket har mannen inte en tanke på att skiljas, utan vill bara ha "a little bit on the side" som de kallar det i England... och inte sällan blir frun med barn igen.

Din älskare ville i alla fall vara lojal emot dig. Jag vet faktiskt inte vad som är värst: en man som är otrogen mot sin fru och samtidigt även ljuger och lurar älskarinnan, eller en man som är otrogen mot sin fru men i alla fall är beredd att vara lojal med älskarinnan...

Detta beror gissningsvis på, att de män som kan få både fruar och älskarinnor är mer attraktiva än de män som varken kan få det ena eller det andra. Kvinnorna (i alla fall älskarinnorna, även om fruarna också ofta förstår innerst inne att det är så det blir, om man fångar en attraktiv man) delar hellre på en attraktiv man än har en oattraktiv man för sig själv. I alla fall tills kvinnan fyllt 35. Då kan den oattraktive mannen duga för Familjen AB, innan det blir för sent helt och hållet...