Jag fick spader när jag frågade frissan om hon märkt att färre klipper sig och hon sa att tjejer nu färgar håret på avbetalning.
Allvarligt, hoppas dessa bimbos att det ska dyka upp en prins och rädda dem innan lösnaglar, lösfransar och frissaräkningar äter upp dem, eller vad?
Jag summerade just januari, och vi har 24 706 kr kvar efter månaden, det tycker jag känns okej.
Det roliga är mär folk säger att alla minsann borde kunna lägga undan en hundralapp.
Ok vi säger så. En person lyckas lägga undan 100 kr i månaden och resten går till nödvändigt och ingen lyx.
På 1 år blir det 1200 kr.
Vi säger att en annan person lyckas lägga undan 200 kr i månaden.
På 1 år blir det 2400 kr.
Vad tror ni, mattesnillen, händer när hyran plötsligt ökade med 600 kr samtidigt som maten och elen blev mycket dyrare?
Hur länge räcker en buffert på nån hundralapp i månaden, när ALLT blir dyrare?
Efter en inflation där lån steg, där el steg osv, där människor med GOD ekonomi plötsligt inte fick råd och fick börja nagga av sina STORA BUFFERTAR
så tycker ni det är konstigt att den fattiga människan med sin LÅGA BUFFERT inte fick sin buffert att räcka i flera år?
En buffert bör man ha ja, men en låg buffert tar slut snabbt när tiderna är som de är.
Bufferten kanske de fick att räcka så länge som möjligt men någon gång tar den ju slut om man måste använda den??
Alla säger: spara så du har en buffert att använda när det behövs!
och den när personer tvingats använda upp sin buffert, så får de höra hur dåliga de är som inte har en buffert!
Logiken??
Klasstillhörighet och ålder tycks i hög grad bestämma vilket bröd vi svenskar äter.
Lågutbildade och yngre föredrar ljust, sött bröd. Högutbildade och äldre väljer oftare rågbröd.
"Det spelar nästan ingen roll vilka sjukdomar det handlar om. Patientens utbildningsnivå är avgörande för hälsan på alla plan. Till exempel uppger 49 procent av stockholmarna mellan 50 och 78 år, med förgymnasial utbildning, att de lider av högt blodtryck. Motsvarande siffra för högutbildade är 29 procent.
? När vi har tittat på sjukhusinläggningar kan vi även se att personer med låg utbildning har tre och en halv gång så hög risk för att drabbas av stroke och 2,6 gånger högre risk att få en hjärtinfarkt, säger Vicky Bartelink.
Samma skillnad syns vid diabetes, som är dubbelt så vanligt bland lågutbildade, jämfört med högutbildade.
? Lågutbildade har också fler riskfaktorer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som rökning, övervikt och högt blodtryck, säger Vicky Bartelink."