Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-04-06 14:11:51 följande:
Efter det jag har läst av det du skrivit så tror jag att han såg dig som ett "lätt offer", lättlurad och villig att gå på vadsomhelst för att du längtar så mycket efter kärlek och någon som håller om dig och lovar dig att allt kommer bli bra "jag är här nu och jag kommer för alltid ta hand om dig" typ? Du var svältfödd på sånt och ville så gärna tro på det han sa, falla in i hans varma famn, blunda och bara njuta av hans omfamning, lugnande och försäkrande ord och lita hårt på det. Som om det gällde ditt liv typ.
Sedan vaknade du upp till en hård realitet att det bara var en dröm, inget han sagt och gjort var egentligen på riktigt och sant. Men nu kämpar du med näbbar och klor för att försöka övertala dig självklart möjliga ursäkter, han ville men vågade inte, han är deprimerad så han kan inte, han ska bara...... sen så och diverse annat.
Du behöver inse att det var en illusion inte er verkligen. Även för dig. Hoppas du lyckas gå vidare och får träffa en fin, bra man som verkligen älskar Dig så som du förtjänar bli älskad!
Men jag tror verkligen inte det. Det var jag som från början var tydlig med att jag inte letade nåt speciellt, jag hade ganska kul i livet och utforskade mycket. Sen började han svamla om att han hade träffat någon speciell, hur underbar jag var och att han älskade mig. Kortade ner sin semester för att kunna vara med mig höll om mig om nätterna, tog på mig och gav mig uppmärksamhet. Sa att jag var fin och duktig. Okej det låter fånigt men det är rätt skönt att höra ibland att vad fin du är, det hör inte till min vardag i alla fall. Sa att jag fick honom att må bra. Och han fick mig att må bra.
Jag frågade honom ganska långt in vad jag var till honom, och han sa att jag var hans flickvän. Hade nog inte förväntat mig det svaret och jag gav honom aldrig någon titel inför honom, men för mig var han min pojkvän (säger man så när någon är 50 år?) men det kändes svårt att göra det officiellt eftersom han trots allt hade en fru.
Jag skulle inte säga att jag var ett lätt offer för jag förstod inte innan att jag var svältfödd på närhet och kärlek. Har aldrig sett det på nära håll för mina föräldrar tex älskar verkligen inte varandra och jag och min förra sambo hade ett liknande förhållande som våra föräldrar. Man letar varandras fel och brister och anmärker på sin partners sätt att vara.
Och jag fick aldrig aldrig känslan av att det bara handlande om sex. Visst hade vi mycket, men det är väl inte ovanligt i ett nytt förhållande.