Han vågar inte

Ja visst är det en 50-årskris. Äktenskapet har gått på grund, barnen är stora, föräldrarna är skröpliga. 
Och så kom jag där och gav honom massor av uppmärksamhet, sex, lagade mat, frågade vad han ville ha och vad jag kunde göra för honom. 

Men att faktiskt ta steget och skilja sig är stort. Det är mycket av det bekväma som kommer gå förlorat, man känner varandra, barnen kanske väljer mammans parti (framförallt om det kommer fram att han knullat vid sidan av under en lång period). 
Och ytterligare en aspekt; jag bor där han jobbar så han träffar mig i anslutning till långa dagar och veckor och ett stressigt jobb. Nu hade jag vart flyttbar om det hade blivit vi men jag tror inte att han ville vara här på sin lediga tid också. 

Han planerade massor vi skulle göra när vi var lediga tillsammans men när vi väl var det så var han slut psykiskt och mentalt och ville inget annat än ta det lugnt. 

Inte bara en del utan det stora flertalet. Det är ju en klassiker. 😐

Jag känner att jag för min skull "måste" svara. Allt annat strider mot min natur och jag skulle må dåligt av att jag är oartig. 

Tänkte bara svara artighetsfraser själv, typ bara hej hur är det och ha det bra. Då bjuder jag väl inte in till något?

Kommer inte klara det. 
Lika mycket som jag har svårt för att bli avvisad har jag att avvisa någon. 
JAG känner mig som en skit.
Jag VILL ju träffa honom, lika mycket som jag förstår att jag bara sabbar för mig själv. 
Han VET ju också att jag skulle göra allt för honom och även den här gången kommer jag det. 

VARFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA VEK!!!!!!!!!!!!!!!!
Helvete 

Dum som jag är så här jag igen träffat honom. Det känns bara bra, han är på bra humör och lätt att vara med. Men jag vet ju att de dåliga dagarna är bakom hörnet. Skulle vilja ha hjälp med vad jag ska säga innan vi skiljs åt. Det här kan mycket väl vara sista gången (och borde också vara).

Vad ska jag säga? Vi kan inte ses igen förrän du är singel?
Och frågan är, borde jag ens se honom då? Det kommer ju inte funka, det vet jag ju. Och hur lägger jag fram det?

Kan jag få stöd och pepp, det är fruktansvärt jobbigt just nu .