Han vågar inte
Och du kommer inte kontakta????
Om du är så säker på att han inte kontaktar varför blockerar inte du?
Jadu... har du nån gissning varför?
Ni får det att låta som att vi hållit på med märkliga saker. Om vi legat 200 gånger så har vi gjort något som är lite annorlunda (inte alla vill) tre eller fyra av de gångerna (om vi inte räknar med första gången som ju var lite utanför ramen).
Men skulle fortfarande kalla det normalt.
Och just nu sörjer jag att vi inte kommer ligga igen. Jag har aldrig varit med om någon som tar på mig på det sättet som han gjorde som fick mig att känna mig helt avslappnad.
Det har på inget vi varit himlastormande med multipla orgasmer (för någon av oss) men det har varit fint. Vi har älskat och inte knullat. Och det här är jag ändå rätt säker på för att det förändrades hur vi gjorde det ju mer känslor blev inblandade.
Och det fanns saker som jag ville göra med honom, vill inte göra det med någon annan, och nu är det synd att det aldrig blev och aldrig kommer bli av.
Hur svårt ska det vara ha att hitta någon som vill kalla mig för sin. Säga min tjej, min kvinna. Jag vet att många tycker att man hävdar ägandeskap, men för mig är det den finaste komplimang man kan få. Han säger min kvinna - inte att han äger mig men att vi gör ihop, han är stolt över mig.
Vill så gärna vara någons, och någon ska vara min. Jag kan säga MIN man.
Idag är tårarna tillbaka. Det var kommentaren ovan att loppet är kört nu, som jag trodde kommer ingen längre vilja ha mig som knuffade dit mig. Höll mig hela dagen igår men nu gråter jag ohämmat igen.
Jo, jag klarar mycket väl att skilja på sex och kärlek. Tyvärr kanske, beror på vem man frågar. Har verkligen inte blivit kär i alla jag haft sex med (intresserad av en men inte förhållande-han är en riktigt manipulativ typ). Faktum är att det här är första gången jag varit kär och jag var ju inte direkt oskuld när vi träffades.
Däremot hade jag svårt att hålla mig från att få känslor pga hans sätt att se på mig, ta på mig, säga till mig och göra för mig.
Faktum är att jag sa så många gånger från början trilla inte dit, det kommer bli soppa av det här. Och han sa det är ingen fara. Det är inte farligt, jag vet vad jag vill. Jag har tänkt färdigt.
du kanske vet din egen skuld i ditt dåliga mående eftersom du har valt att fortsatt utsätta dig för det som gör illa dig, men det som är viktigare vad ska du göra åt det? Du upprepar flera gånger saker som handlar om hur du vill att han ska skulle göra för att du ska må bättre. Sen säger jag inte att han inte gjort fel. Men det spelar ju ingen roll att skuldbelägga honom för det kommer inte förändra något i praktiken för dig, det enda du kan förändra är dina egna handlingar, så om du vill utsätta dig för honom så ligger det på dig. Det ligger även på dig om du vill utsätta sig för dessa destruktiva tankemönster eller ta hjälp för att förändra det och din självkänsla.
Och jo du kan hjälpa det eftersom du hela tiden väljer att fortsätta ge näring åt de här känslorna som du har för honom.