Han vågar inte

Rutinen bryts ju förhoppningsvis iom att jag flyttar och möjligheten att ses försvinner. 

Han vet. Han sa att då är det ju inte så långt men jag tvivlar starkt på att han kommer lämna sin familj där att ses, det är inte som att vi kommer bo i samma stad.

För allt handlar ju om vad HAN vill, eller hur?

För många år sedan blev en vän till mig involverad i en lilknande situation. Efter ca 6mån kom han till henne med sitt pick och pack och berättade att han lämnat sin fru. Min vän blev överlycklig.

Bara några månader senare fick hon veta att det i själva verket var frun som kastat ut honom när otroheten uppdagats. Självfallet slängde min vän också ut hon honom då - och förbannade sig själv för att över huvud taget trott på en bevisad lögnhals.

Tyvärr visade det sig att hon blivit med barn och nu är hon förevigt hoplänkad med aset. Man skulle kunna kalla det bad karma men i själva verket var det ju hennes eget val att få ihop det med en svikare.

Jag har inte fått fel kompass på så sätt att jag saknar sunda värderingar. Det var inte en bra uppväxt för att jag har varit för hårt kontrollerad, med väldigt lite erfarenhet av ömhet och förtroende där man har använt sårbarheten mot en. 
Jag har ett fungerande liv utanför det här, men jag är vilsen i mig själv och saknar självkänsla. Jag har väldigt sällan fått höra att jag är bra helt enkelt. 

Har jag sagt att hon inte får det?
Ja, jag tycker ju uppenbarligen att det spelar roll. Om man lever ett liv med trekanter och ligger med flera olika, så är det lätt att man hamnar i destruktiva mönster, vilket jag helt klart tycker att TS har gjort. Nä, hon har inte varit otrogen, men i övrigt har hon ju precis samma sexliv som mannen. Varför ens hålla på så då man är så trasig.

Inte? Det var ju så hon träffade honom.

Fast nu träffade hon inte honom på en svampkurs. Hon träffade honom på en trekant med någon hon visste var en gift man. Kanske inte jättekonstigt att man sedan sitter där sårad.

Ja. Kanske inte när jag har hälsat på hos honom, men många gånger har planen ändrats medan jag varit där. Jag ser tydligt när humöret förändras och han blir tyst och butter, ofta något som har med jobbet att göra. Jag vet att han har ett tufft jobb och vantrivs nör han jobbar på annan ort så att säga och att det kan hända oförutsedda saker under helgerna också som gör att han måste iväg. 
Den senaste tiden har han tex sagt att vi ses den eller den dagen och sen när dagen närmar sig har jag inte hört något. Då brukar han skicka ett meddelande några dagar senare och fråga hur helgen var tex. Inget om att det inte blev som det var tänkt.
Men vi har haft många fina stunder också,  men mest saknar jag hur han var när vi träffades från början och kunde sitta uppe hela natten och prata med varandra och han planerade vad vi skulle göra tillsammans. 

Lugn nu. Ingen blev tvingad. 

Ja, det kan hända. Men jag trodde på honom när han sa de sakerna. Men det kan också vara som du säger.