Tonåringen har tagit med sig massor av saker till sin pappa som jag vill ha tillbaka, men han vägrar med orden "det är hennes och hon behöver dem här också". Dottern är autistisk och klarar inte gå emot pappans ord, så vad kan jag göra?
Är det hennes saker så antar jag att de följer med henne tillbaka igen när hon kommer till dig. Annars faller ju hans argument platt.
Är det dotterns egna saker? Då bör hon själv få välja vart hon vill ha dom. Är det dina egna föremål som hon tar med så är det en annan sak och han borde inte ens bry sig. Att vara autistisk är en utmaning i samhället, men det ger ju inte ett att göra vad som helst med någon annans egendom. Hennes egna saker bör hon få göra som hon själv vill med.
Nej det är pappan som stoppar henne att ta med sig det tillbaka och jo hon saknar det här. Det är inte mitt ansvar att utrusta henne med det hon behöver hos honom. Hon har redan sånt där som jag också köpt, men hon tar med sig det jag köper för att det ska finnas här också. Sluta läsa in saker som inte finns. Det finns ingen anledning att ta med sakerna och pappan använder det som ett sätt att göra det svårare för mig.
Som sagt, hon har redan där. Det är inte länge sen vi separerade och han tog i princip hela bohaget, så allt hon hade innan separationen är där.
Saker FINNS på båda ställena och jag har aldrig sagt att hon får ta med sig det, tvärtom, hon gör det ändå. Hon är alltid fixerad vid det senaste hon fått. Hon har dubbletter, men tar med sig det ändå.
Ni tjafsar om hårsnoddar, laddare och färgpennor?
Jag trodde de flesta brukar ha flera uppsättningar av alla sådana småsaker. Typ en i varje rum minst.
en bra hårborste hos varje förälder känns rimligt
en laddare för 700 är väl aldrig rimligt, vad är det ens?
Hur gammal är flickan?
Om allt finns hos pappan och du köper nytt att ha hos dig och hon tar med det till pappan och sedan inte får ta tillbaka det till dig
Så är väl det enklaste då att hon inte tar med det till pappan? Och gör hon det ändå och pappan vägrar låta henne ta med det till dig igen, då får hon väl stå sitt kast?
Att hon är autistisk ska väl inte spela någon roll, hon kommer ju då snabbt förstå att det man tar med sig till pappa stannar där och tar hon med sig saker från dig så kommer de inte finnas hos dig.
Jag hade köpt nytt och en låda och lagt i och sagt att om detta tas med till pappa så ersätts det inte. Curla inte för att hon är autistisk!
Tvärtom! Autistiska får ju ofta lära sig den hårdare vägen men de lär sig.
Det låter ju inte som att ni är överens om vad dessa ?stora? saker du ska stå för är.
lätt hänt kanske, särskilt om småsakerna kostar lika mycket som de stora.
Abpnym (f): Nej, terapi för att få ts och hennes ex-man till att kommunicera som vuxna människor istället för att bete sig som trotsiga tonåringar.
Om hon vill ha samma t ex borste på båda ställen, köp en till då.
Men eftersom ni har delat upp utgifterna per barn kan det bli att dottern har större utgifter pga sin diagnos. Då får ni dela på de extra utgifterna.
Det vi delat på är avgifter för tex ytterkläder, busskort, glasögon osv, vardagsgrejer står var och en för, så det är inte mitt ansvar att utrusta med det hon behöver där.
Men han köper inte det syskonet behöver heller, så jag har blivit tvungen att stå för flera av dessa också.
Det är saker för säkert 3000 som ligger där som jag inte får tillbaka.