Är det normalt att tänka på självmord?

Jag tänker också på det varje dag. 
Ju mer jag resonerar med mig själv ju rimligare känns det. 
Jag ägnar ungefär en halvtimme om dagen på att fundera kring döden, två timmar på att fundera kring om jag ska göra slut med min sambo och vilka konsekvenser det skulle få för familjen. 
En timme går åt till att försöka förstå hur folk i min närhet resonerar kring olika saker. 
Tiden däremellan går åt till att hantera ångest och att planera alla projekt jag startar för att försöka bli lycklig. Det går sådär...

Tack. Detsamma får jag säga.
Jag tar en dag i taget. 
Tar långa promenader med hög musik i lurarna och lyckas ibland vända tankarna till, kanske inte någonting bra, men åtminstone lite lättare - ett tag.
Som sagt... en dag i taget....

Skulle du vilja kan vi skriva till varandra. 
Alla trådar brukar ju dö ut efter ett tag, och det kan vara skönt att ventilera mörka tankar med någon som vet hur det känns.
Någon som inte vet vem man är. 
Någon som förstår att det kan räcka med att sätta ord på det som rör runt i huvudet för att det ska kännas lite lättare. 
Någon som inte drar igång en stor apparat bara för att man nämner döden, vilket anhöriga annars har en tendens att göra...
Det har hjälpt mig.

Du kan maila mig på reservmailboxen@gmail.com om du vill. Kreativt val av mailadress va? ;)