Vad får man kräva av tonåringar?

Tonåringar är som de är. Både att de ofta är disträa och även rätt så lata.
Jag tycker man får välja sina strider. Skulle man tjata om ALLT blir det väldigt negativ stämning och rätt så jobbigt och tråkigt för en själv också.

Bra att välja ut det man tycker är viktigast och vara på det.

Att det står lite grejor framme eller inte är en tallrikar plockas in i maskinen orkar jag inte ta hela tiden. Blir något utbrott från min sida då och då när bägaren runnit över (inte världens bästa strategi, men man är ju bara människa...). Tiden går fort och har de fått med sig rätt värderingar kommer de att bli bra människor ändå. Bättre att de inte minns hela sin uppväxt med tjat och tjafs. Men som sagt, välj ut några saker som är viktiga för dig. 

Jag tror absolut på beröm och positiv förstärkning. Men inte att man ska leta efter 5 grejor per dag som man kan bocka av eller att det måste ha ett göra med vad man gjort i hushållet. Det behöver komma naturligt och kan gälla annat.

Jag säger till mina barn varje dag när de eller jag går att jag älskar dem, oftast när man säger god natt också. Jag kan berömma för att de pluggat bra till ett prov (utan att det behöver vara kopplat till ett bra resultat), för att de gjort något schysst mot en kompis, för att de hushållit bra med sina pengar. Att mormor blev glad när de messade, att många tyckte det var kul att de hängde med på släktträffen etc.

Men också för att de gjort något hemma, ibland något som egentligen är självklart att göra. Då kan jag tex tala om att det känns så bra för mig när jag kommer hem trött och de plockat undan efter sig i köket (ÄVEN om det borde vara självklart).