Vad får man kräva av tonåringar?

Jag håller med dig Ts. Absolut välja sina strider och ösa kärlek över sina tonåringar, däremot får man inte heller beröm här för att man gör bare minimum. Däremot får min tonåring massa beröm och uppskattning för att hon är respektfull, omtänksam osv. Dvs hon får inte beröm för att ha ställt ner sin disk i maskinen, tagit fram en ny toarulle när den förra är slut, fylla på vatten i vattenkokaren så att jag slipper nästa gång jag ska slå på den. Däremot talar jag ofta om att jag är stolt över henne, uppskattar hennes omtänksamhet, är glad över att hon vill hänga med mig osv.  Och det är det jag tycker det hela kokar ner till. Att det handlar om att man inte riktigt har nån tanke på nån annan än sig själv, om man bara struntar i att plocka undan efter sig, inte fyller på när man tagit det sista mm. 

Du har fått jättebra tips från vissa hur du kan prata med din tonåring. Dock förstår jag att man blir väldigt irriterad om man aldrig ser någon bättring. 

Ett sätt att få hen att se konsekvenserna av att bara tänka på sig själv, är ju att du slutar fixa grejer för tonåringen. Tvätta inte hens kläder, sluta fyll på diverse frukostgrejer som bara hen äter eller vad det nu kan vara. Anamma (pappa)s syn på det hela fullt ut, det är upp till den som behöver nåt som får se till att det finns. Kanske ett litet uppvaknande, när det inte längre är curlat och klart. 

MB - såklart ska det finnas mat i kylen och kläder i garderoben, men kanske finns inte den där specialfilen/juice så hen får dricka vatten till mackan, favvotröjan som ska bäras jämt blir inte tvättad förrän de flesta andra rena kläderna har använts osv. Tvätra kan ju en tonåring dessutom göra själv. Syftet är inte att svälta ut sin tonåring, men visa på hur bra det faktiskt är när någon anstränger sig för nån annan. 

Jag tänker att det kanske är viktigare att ge komplimanger för hur hen är och inte vad hen gör. Om hen är en bra vän; lyft fram det. Om du känner att det känns krystat att bara säga det rakt ut kan du exempelvis komma i på ämnet genom att säga att du läst nån artikel om mobbning och sen  tala om för hen att du vet vilken bra och schysst vän hen är och att du är väldigt stolt över hen. 

Om hen sköter skola och träningar bra, lyft fram att du och en vän/kollega pratade om detta med krav i skolan och träningar, att det kan vara tufft att hinna/orka med men att du är så imponerad att hen fixar det på ett så bra sätt, och be hen också berätta för dig om det finns nåt du kan stötta med om hen nån gång får behov av det. 

Och säg då och då att du älskar hen. När som helst. Att du är så glad att just hen är din son/dotter. 

Vill bara ge dig lite pepp Ts, du är en bra och fin mamma, som nu är frustrerad över att din tonåring har huvudet i sanden eller det blå. Det är faktiskt helt ok och väldigt vanligt. Fortsätt välja strider, fortsätt tryck på det du tycker är viktigt, öka upp lite med positiv förstärkning kring hur han är som person. Du är inte helt fel ute, och du kämpar för att hitta en bra balans och reflekterar över ditt sätt att vara. Du är nån om att ni alla ska ha det bra där hemma. Det är ett stort sundhetstecken.