Berätta varför ditt liv suger!

Mitt liv har bestått och berg- och dalbanor med korta "framgångar", men mestadels nederlag och mycket ångest.

Är just nu på en någorlunda okej plats rent mentalt, och blickar framåt men lider av att mina "bästa" år är förbi. (Tänker typ mellan 20-30).
Hatar att jag haft så hemskt liv så att jag inte förmått mig att ta mig framåt tidigare i livet.

Du vet ju varför du kom igång lite sent, det är ju svårt att leva. Tänkt vad du skulle sagt till en vän i din sits, då är det lättare att vara snäll mot sig själv och känna att man inte kunde bättre. Är det inte en myt att 20-30 är bäst? Kör på nu vet jag! Det blir dina bästa år. Kram

Mitt liv suger för jag bor i en stad jag inte vill bo. Jag bor 80 mil från mina vänner och min familj och jag hatar mig själv för att jag har satt mig i den här situationen. Jag flyttade iväg för att bo med min nuvarande sambo. Huxflux fick vi barn och nu sitter jag fast här. Jag vill inte lämna min sambo, men jag vill att han ska vilja flytta upp med mig. Men han vill inte. Inte nu, säger han. Men när? När är sen? Jag har försökt prata med honom om det och frågat om jag bara kan ge upp hoppet, men han säger bara inte nu. Samtidigt som han ofta pratar om hur vårt liv hade sett ut om vi bodde där. Bara positiva saker. Men ändå vill han inte flytta upp nu. Jag går sönder!!!! Jag lever på hoppet och det tär på mig.