Jag vill bara ha gemensam ekonomi om jag gynnas av det. Rätt eller fel?

Har lite svårt att få grepp om hur mannen och er relation egentligen är. Å ena sidan skriver du att han vill spara till er, är omtänksam och bryr sig. Å andra sidan att han bara bryr sig om jobbet (=skiter i sitt barn), ska tvinga dig att jobba 100%, är slösaktig och gör inget hemma.

Oavsett så tror jag, som andra i tråden, att ni behöver reda ut grundläggande frågor. Arbetsfördelning kring hem och barn, hur ni ser på tid med barn och familj samt vilka mål ni har kring exempelvis husköp.
För mig är det inte konstigt om han lägger lite mer tid på jobb än vad du gör och du gör lite mer hemma, det där varierar ju över tid beroende på vad läget är med jobb (såklart ska han inte prioritera jobb jämt utan lägga tid på barn och familj också och såklart ta ut föräldraledighet).

När det sen gäller ekonomin så finns det många sätt och inget är rätt eller fel, bara man är överens och det känns rättvist.
Vi har alltid haft gemensam ekonomi, eftersom vi haft gemensamma mål. Och har någon behövt mer pengar under en tid pga dyrare hobby eller dylikt har vi snackat om det och unnat varandra det (brukar jämna ut sig över tid). Ska sägas att vi har bra löner och ungefär samma nivå, så det har förstås underlättat.

Det har kommit många bra råd i tråden, antingen procentuell fördelning eller gemensam med fickpengar. Hur resonerar ni kring att du har barn sen tidigare? Det gör ju er ekonomiska fördelning lite mer komplex, men har man samma mål och en vilja att det ska fungera och kännas rättvist för båda så borde ni kunna diskutera det och lösa det.