De är "bästa vänner"? Redan där är det väl nåt fel. Jag och min man är bästa vänner. Det är gundstommen i vårat förhållande. Skulle han ha en annan kvinna som bästa vän så är det över redan där för mig
Jag har pratat mer med honom och anledningen att de klickat så bra är för att de har samma bakgrund, båda har föräldrar som varit alkoholister. Jag bad honom ta bort henne som vän på snapchat och det gjorde han. De kommer visserligen ha kontakt via jobbet men det får jag leva med. Jag vill tro att han talar sanning, det är mig det är fel på och min misstro. Jag ska ta tag i det problemet.
Nu var jag för otydlig igen... alltså "bästa vänner" på snapchat, som i att man skickat mest till varandra. Inte hans bästa vän i verkligheten, det är ju jag som är det.
Jag är i alla fall väldigt glad att han tog bort henne och att hon tycker det var okej och att ingen av de hade avsikten att påbörja någon form av relation. Han menar att han har rent mjöl i påsen och inte skickat något olämpligt till henne. De har bara pratat vardagliga saker och jobb, under arbetstid. På kvällen vill han umgås med mig och han är fortfarande lika kärleksfull som han alltid varit.
Vi har pratat mycket nu och jag ska ta tag i mina tillitsproblem.
Hur gör ni andra? Litar ni på er partner till 100%?
Jag är väl medveten om att kommunikationen mellan dom kan ske via mail eller annat sätt och det har jag talat om för honom. Men jag väljer att lita på honom i det här fallet då han fortfarande är lika kärleksfull som tidigare och jag har egentligen inget belägg för att han skulle ha varit otrogen. Den kvinnliga kollegan bor ca 30 mil ifrån oss så en fika eller så skulle vara svårt att få till. Kommer det fram senare att han fått känslor för den här personen så kommer jag självklart bli förkrossad. Men att gå runt och oroa mig nu, när jag inte vet om de har kontakt eller inte, kommer bara att skada vårt förhållande.
Har han inte sagt sanningen så kommer den nog komma fram till slut tror jag!
Jag anser inte att det behöver ha varit någon spänning eller så mellan dom. De har en gemensam bakgrund, jag delar inte samma bakgrund som min sambo och därför har jag även svårt att förstå hur det varit för honom. Att han pratar med någon annan om det gör inte mig något. Men självklart har jag svårare att lita på honom nu men som sagt, jag väljer att försöka lita på honom för att inte skada vårt förhållande. Hur skulle ni som menar att man inte ska lita på partnern om den haft intensiv kontakt med någon av motsatt kön?
Jag anser inte att det behöver ha varit någon spänning eller så mellan dom. De har en gemensam bakgrund, jag delar inte samma bakgrund som min sambo och därför har jag även svårt att förstå hur det varit för honom. Att han pratar med någon annan om det gör inte mig något. Men självklart har jag svårare att lita på honom nu men som sagt, jag väljer att försöka lita på honom för att inte skada vårt förhållande. Hur skulle ni som menar att man inte ska lita på partnern om den haft intensiv kontakt med någon av motsatt kön?
Men vänta nu. De har bara haft kontakt på arbetstid. Men de har ju haft kontakt på snapchat skrev du? Och skrivit vardagliga saker om jobbet och typ saker som "hur är läget". Och anledningen till att de skrivit om allt detta på snapchat under arbetstid är vilken?
Jag menar på att om jag vill prata med min kollega på jobbet så går jag väl och pratar med min kollega på jobbet. Jag skaffar inte snapchat och snappar henne iistället. När jag stött ihop med någon frågar jag hur läget är. Jag messar inte kollegorna och skriver det
Jag inser nu att jag har nog startat den här tråden då jag var väldigt ledsen och ser nu att jag skrivit fel i rubriken. De har inte haft kontakt utanför jobbtid, enbart under arbetstid och mest pratat arbete och vardagliga saker.
I alla fall så har han väl inte gjort något fel, att ha kontakt med en vän eller kollega är väl inte otrohet, i alla fall inte enligt mig. Men efter att vi pratat så förstår jag att han är ledsen över det och att jag reagerade så starkt på det. Jag kommer såklart vara misstänksam mot honom men vi väljer att fokusera på vårt förhållande från och med nu. Jag har haft ett jobbigt år i övrigt och har kanske inte fokuserat så mycket på vårt förhållande som det kanske har behövts. Det är såklart ingen ursäkt för att han skulle ha sökt något från annat håll. Men jag inser att man måste vårda förhållandet om det ska hålla. Frågar jag vem han skriver med så visar han, så nog vill han också att det ska bli bra. Jag bara undrar hur ni andra skulle gjort?
Hon jobbar ca 30 mil ifrån där vi bor, så att gå och prata face to face blir svårt. Anledningen att de klickade från början var den gemensamma bakgrunden. Men enligt honom pratar de bara om vardagliga saker och jobb på snap. Han menar att han gjort allt jag vill nu genom att ta bort henne med mera. Han säger också att han känner sig som värsta boven som egentligen inte gjort något fel. Men det kanske är ett dåligt tecken, jag vet inte, jag har aldrig varit med om det här tidigare. Men ni som tycker att jag är naiv, vad tycker ni jag ska göra? Jag mår ju dåligt av att gå runt och oroa mig.
Du som hade en flickvän som gjort likadant, hur gick ni vidare?