Min sambo har intensiv kontakt med en kollega utanför jobbet

Skönt att ni har kunnat prata med varandra. Det funkar ju inte så bra alla gånger för par med snacket. Nu vet du om att din man delar sin bakgrund som alkoholistbarn ihop med kollegan. De har en gemensam nämnare. Eventuellt ökar din förståelse där. Var dock alert, din intuition stämmer i regel. Bra när du tar tag i en möjlig överdrift av misstro inom dig själv och stärker dig. Tänker du då i banor av egenterapi?

Mmm, eller så kan TS själv engagera sig i sin partners barndomsupplevelser. Om hen inga erfarenheter har av exempelvis växa upp med en alkoholiserad förälder går att läsa en bra bok på temat. Partnern ska aldrig behöva känna sig ensam eller fösas undan med sitt eller lämnas själv i sin ångest under ett pågående partnerskap. Då talar vi inte längre om ett fungerande förhållande baserat på kärlek och ömsesidig förståelse. Om kommunikationen är bruten och omtanken ensidig får vi räkna med att den svagare parten inom det kärlekslösa äktenskapet förr eller senare kontinuerligt söker sig utåt med sin kärlekstörst och med sin brist på uppmärksamhet. Det kan som inTS fall vara en kollega på jobbet som utanför arbetstid tar sig tid att bolla den svåra barndomen. Här med alkoholism som trauma. En gemensam nämnare finns här på den punkten. Eller så börjar den negligerade mannen/kvinnan kommunicera i mejlen på mer utvidgad front med andra mer förstående och empatiska män/kvinnor. Utanför partnerskapets ramar i en för primära relationen mer eller mindre svacka. Ett annat positivt alternativ blir en enskild eller gemensam parterapi där kommunikationen jobbas på och parterna lyckas i bästa fall både nå och förstå varandra bättre. Då måste ett ömsesidigt engagemang i varandra finnas med om det ska bli av. 

Ja, det kan vara svårt att förstå varför par där den ena, den försmådda eller den icke försmådda, eller båda två klamrar sig fast med näbbar och klor. Beteendet kan vara den negligerade partens, som hängt upp hela sin tillvaro på den dominante partnern som styrt hushållet och alla relationer med järnhand.

Tja, du får väl testa övertyga TS Osäker om hur fantastiskt bra din deal med dina kollegor funkat i längden. I vänskap betraktat men oxå i dina partnerskap (m flickvän, fästmö, hustru). 

Yes! I den bästa av världar funkar det så som du säger. Valet ska vara gjort en gång för alla. Ändå, händer det. Gifta män erbjuder sin hand och mer därtill. Om de så är bundna av giftemål, muntliga löften och av osynliga band som skapats av tidens gång. Har varit med om det ett par ggr nu. Stackars fruar som lever i falska föreställningen om en trogen man. 💔

Trogen och kärleksfull lojal man behöver läggas till. 💔

Vilken mytbildning. 😳

Nu förstår jag bättre hur du menar. Min långa monolog till dig var just det. Väldigt lång. Så tar här fasta på hur hantera attraktionen till en annan man när man är i ett långvarigt monogamt förhållande? För det första är min relation inte slaviskt monogam (min man för in lite annat). Men du har rätt i att människor överlag har karaktär nog att styra sina impulser och sin attraktion till objektet man upplever har allt. För det andra väljer jag manliga vänner som jag klickar med på andra plan än i kvinna-man attraktion. De killarna hamnar på släkting nivå. Äldre än jag eller utgör inget hot på annat sätt i attraktion. Har regeln alltid funkat för mig? Ja, någotsånär med en stark vilja till undantag från regeln i mötet med ett par tilldragande män.

👍 huvudet på spiken, 

Javisst, men allra värst är om kontakten med en tredje part inkluderar djupa känslomässiga samtal OCH vidlyftigt och häftigt sex. 

Lägg därtill i ekvationen att lite sex i fyllan med en slampig kvinna mycket väl kan utvecklas till något nytt. Din man kan ha ändrat sin preferens och attraheras av promiskuösa kvinnor. 

Rent generellt förstår jag dock exakt var du står värderingsmässigt och vad du menar.
Studier visar dessutom att kvinnor tar känslomässig otrohet hårdare än män gör. Männen å sin sida tar i regel sexuell otrohet hårdare än kvinnor gör. 

Okej! Gott så långt. Betänk bara, och det här säger jag ej i syfte späda på din misstänksamhet, din man kan ha bytt kommunikationsform med sin kollega. En ny mobil med kontantkort som aldrig visas, ett nytt konto osv. På något sätt skulle jag i motsvarande nog vilja stämma av med kollegan om graden av kontakt. Allra bäst vore så klart att som någon föreslagit träffa kollegan på ett gemensamt samkväm på jobbet eller dylikt. Ges mer fakta på bordet helt enkelt! Däremot aldrig i svartsjukedramer eller på anklagande sätt. Mer en nyfiken ton och hållning från din sida 

Ger dig samtidigt ett komplett omvänt råd! Välj din väg i vad som passar din personlighet och dina värderingar allra bäst. Satsa på och stärk din relation med din man. Låt honom öppna sig känslomässigt så mycket ni båda vill, bli varandras bästa vänner OCH satsa på varandra. Ni blir då närmast ett ointagligt fort tillsammans. Ett riktigt dreamteam! Lycka till!