Deprimerad sambo / byta jobb?

Jag tänkte gå ner i tid men kan inte göra det förrän jag fått fast anställning (och det måste väl gå typ 2 månader till innan jag faktiskt får gå ner i tid). 
Han har ca 1,5 år kvar av sina studier. Jag lagar såklart mat när han inte orkar/vill och har sagt flera gånger att jag kan förbereda mat på söndagar. Jag gör såklart mat på helgen och den dag jag jobbar hemifrån men verkar som att det jobbiga för honom är att lämna/hämta barnet på förskolan. Pappan är en gamer och sitter uppe och spelar sent på nätterna och sen är han skitsur för att han måste lämna barnet på förskolan. Han har alltid fått sovmorgon/sova ordentligt varje natt eftersom han inte vaknar av barnet på natten. När han var föräldraledig (och jag student) så sov han till 12-14 tiden på dagen medan jag tog hand om barnet. Han duschar 1-2 h per dag medan jag aldrig får vara ifred eller ha någon fritid...

Tack för era svar. Helt ärligt har jag tänkt lämna honom. Han är verkligen som en tonåring i en 35+ årings kropp. Visst har han i perioder "bättrat sig" men till exempel igår lördag så gick han upp kl 12 och var sur för att jag inte väckt honom (han vaknade varken av alarm eller av mig) men jag tycker inte det är mitt ansvar att väcka en vuxen människa. Sen satte han sig direkt vid datorn, sen gick han och duschade någon timme och sen gick han ut. Var inte förrän senare på eftermiddagen/kvällen han visade något intresse för barnet. Jag försöker visa så mycket intresse jag kan för barnet. Tycker det är tragiskt med en pappa som bara stirrar på skärmar hela tiden. När barnet vill leka så säger pappan att de ska gå till vardagsrummet och leka där, så att pappan kan sätta på tvn och sitta vid datorn. Det som är sjukt jobbigt för mig är att det är flera månader kvar tills jag kan gå ner i tid. Men det är bara försöka hålla sig fokuserad på att jag kommer att få mer tid med mitt barn sen.