Att nöja sig med ett barn, hur?
Vi är många ensambarn som inte alls bryr oss om syskon som inte finns och har det bra! Glöm inte det. Låt inte DIN oro eller sorg spilla över på dottern bara.
Min man är även han ensambarn. Vi är tajta med våra föräldrar och har två barn själva. De har inga kusiner då naturligtvis och det kan ju folk också tycka är synd. Men våra barn lider inte av det. Vi tycker att det är skönt att inte behöva bråka med någon om något efter föräldrarnas bortgång. Många tycker att det är så synd om oss som måste ta hand om allt själva medan jag ser det som att jag får ta besluten själv utan inblandning.
Man kan inte sörja det man inte har. Man får glädjas åt det man har!