Vi som till slut blev gravida med IVF

Vilken bra tråd!
Ålder: 30 år.
Barnlöshet: har två kroniska sjukdomar som sänker fertiliteten och tar sprutor mot det ena som sänker immunförsvaret och gör en bebis infektionskänslig de första månaderna + att den inte kan ta levande vaccin.
Barnförsök: 3 inseminationer när jag visade mig vara inflammerad + 1 ivf när jag blivit behandlad som blev vårt plus.
Kommande undersökningar: träffa specialist för en av mina sjukdomar, gå på ul och träffa barnmorska i slutet på januari som det ser ut nu.
Hur graviditeten hittills varit: Bortsett från illamående, trötthet och grav sömnbrist fick jag en tarminflammation vecka 8 som varade några veckor. Har nu hosta, halsont, feber och revbensspricka efter sambons covid och bonusbarnets streptokocker. Rul visade också för lite fostervatten och de trodde inte fostret skulle överleva men idag sa de att vi kollar igen i slutet av januari. Har foglossning nu. Specialistmödravården har vi varit hos en gång hittills. När jag läser detta svart på vitt låter det ju väldigt dramatiskt men jag har jobbat heltid och varit väldigt positiv hela tiden.

Tusen tack ivf90, jag har faktiskt följt dig också, och vilken efterlängtad tråd detta är! Jag är i vecka 23 nu, så när vi kollar igen är jag i vecka 25. Men de räknar ju bakåt så att säga med 22+ osv...

Tack Humlaaan  Idag såg allt fortfarande okej ut och nu får vi vänta på nästa besök den 25/1.

Tack för alla lyckönskningar, det ska bli kul att följas åt, det är verkligen speciellt att ha kämpat och blivit gravid genom IVF!

Hej Vickan!
Förstår att du blir orolig men det låter verkligen som foglossning tycker jag!? Oavsett tror jag att lugna barnmorskor är ett bra tecken.
Tack för välkomnandet förresten. Det är vårt första barn, ja, så det är ju lite extra spännande. Vet att Noelani också väntar sitt första barn. Gör du också det?

Hur rör sig era barn? Jag är i vecka 24 idag (23+1) och har känt och sett rörelser i flera veckor. Han sparkar oftast ganska hårt. Han rör sig mycket kvällar och nätter, däremellan är det glesare. Oftast lite på morgonen, någon gång på eftermiddagen, men oftast är det rätt stilla under dagarna och full action på kvällarna. Är detta vanligt? Vad gör de när de är stilla? Han kan väl inte sova i flera timmar i sträck?

Vad roligt att våra barn rör sig på ett likt sätt! Man blir ju lite nyfiken. Jag har ingen aning hur min kaka sitter mer än att den hela tiden varit väldigt nära slidan och förhoppningsvis flyttar sig så jag slipper operation. Däremot vet jag att vårt barn sen veckor tillbaka också legat med huvudet nedåt, vid slidan, alltså fixerad antar jag men tydligen betyder det inte att han är redo ännu. Han verkar ha ett favoritställe också, ligger väldigt lågt nere, och rör sig ofta under naveln på höger sida. Ibland på vänster sida. Typ aldrig över naveln. Hur gör era? Vet inte om något beror på ens kropp eller vikt heller. Jag är 167 och vägde ca 52 innan ivf. Väger nog 56 nu och börjar få en liten kula.

Vad lustigt att det låter så likt!

Dum fråga som kvinna men både livmodern och barnet klättrar alltså högre upp med tiden? Moderkakan då? Och när händer det? Känns som att vår son ligger närmare slidan och naveln är i närheten av brösten, haha...

Jag vet inte vad jag kan ha tänkt om graviditeter förut, och jag förstår ju att alla är olika, men jag trodde att man skulle gå upp typ 30 kilo! Det gjorde min mamma i alla fall och eftersom jag också är tunn trodde jag det ökade sannolikheten... men jag antar att jag är så tidig ännu att det är upp till bevis. Äter som en häst för att jag tänker att han ska ha möjlighet att bli stor men gick ned en del i och med fostervattnet som försvann.

Är det ditt tredje barn och känner du dig lugnare denna gång? Alla graviditeter är väl olika men kan tänka mig att man känner igen vissa saker och så.

Jobbar du också hemma förresten? En väldigt bra möjlighet, även om jag saknar kollegor.

Jag antog förresten av någon outgrundlig anledning redan före plusset att det skulle bli en pojke, så vi bestämde namn redan då, och kallar honom för det nu, får bara hoppas att det passar när han kommer 

Tack för utvecklingen, tycker det du säger låter vettigt! Tänkte däremot på om du kände dig lugn i själva graviditeten, men ja, 15 år sen var ett tag sen, vad spännande att kunna jämföra! Jag har varit lugn i graviditeten men är ju lite mindre lugn nu i och med de rätt svåra komplikationerna vi fått, samtidigt kan man ju inte göra så mycket, så det är bara att flyta med.
Vad jobbigt att besväras av sammandragningar, men det är nära då! Hur känns en sammandragning? Har nån gång haft ont långt ned i magen, typ i livmodern då antar jag, men magen har inte blivit hård som det står att den kan bli vid en sammandragning.