Ska jag lägga mig i?

Att pappan inte ens försökt återknyta kontakten under dessa år säger ju en hel del om hur han är och hur han ser på relationen med dottern. Mer troligt att man kan hitta orsaken till brytningen där nånstans. 

Ja, hon tycker säkert att hennes liv är bättre utan pappan. Och om pappan anser att hans liv är bättre utan dottern så är det ju bra som det är. Men vilken pappa ger upp sitt barn för en konflikt, utan att ens försöka reparera något? 

Troligen ligger det mycket mer bakom detta än vad TS skriver, eller vad TS kanske ens vet. 

Skulle även din mumlande make ta emot henne med öppna armar? Annars finns ju risken att du gör mer skada än nytta? Har mamman försökt ta kontakt med henne någon gång under årens lopp? Din man låter ju inte superintresserad och dottern visar inte heller att hon är intresserad.

Jag är benägen att hålla med den personen ovan som skrev att det förmodligen ligger mer bakom. Särskilt som du inte ens vet varför hon bröt med sin mamma. Det kan väl inte ha gällt samma sak? Något har fått henne att känna sig nödgad att bryta med båda sina föräldrar. Ändå lever hon ett bra och ordnat liv idag. Det låter ju inte som en person med psykiska problem eller drogmissbruk eller liknande. Utan en vanlig ung kvinna som utan problem gick vidare helt själv i livet och klarade sig på egen hand. 

Det hör inte till vanligheterna att man bryter helt med sina föräldrar pga ett enda bråk. 

Sant, men man ska komma ihåg att dottern har sin egen version av den här historien också. Den har vi inte hört...