Anonym (t) skrev 2023-11-25 17:53:09 följande:
Fjäril kär skrev 2023-11-25 17:47:58 följande:
Varför skulle man inte prata om sånt? Tycker jag i allra högsta grad tillhör både uppfostran och att skapa förtroende och tillit. Hur ska barnen annars veta att dom kan komma med sina problem den dagen det kanske dyker upp en inte så snäll pojkvän tex ?
Känns väldigt märkligt att förutsätta att alla vill prata om dessa saker med sina föräldrar. Acceptera att barn/tonåringar kan vara privata av sig. Inget med någon uppfostran att göra, jag vet att jag kan vända mig till mina föräldrar men jag vill fortfarande inte vara så privat att diskutera kärlekslivet. Särskilt inte under tonåren. De behövde aldrig veta hur olyckligt kär jag var i en person länge, vilka jag varit kär i sedan dess, om jag vill gifta mig. Jag har ingen lust att diskutera mitt misslyckade kärleksliv helt enkelt.
Med tanke på hur Ts uttrycker sig så känns det som att hon inte pratar alls överhuvudtaget med sina barn när det gäller känslor och framtid. Man behöver inte alls prata om privata saker men överlag nån form av mer privat karaktär när det gäller förhållanden och framtid rent generellt. Själv tycker jag det känns omöjligt att INTE hamna där i olika tillfällen. Att prata barn och bröllop gör man ju ändå lite då och då om man nu har en släkt som bjuder in till barndop , talar om att det blir barn, nån har förlovat sig etc. Livet händer på både gott och ont och det är väl utmärkta tillfällen att prata hemma om det.