Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Åh vad du överdriver TS! Du har inte ens pratat i enrum med henne någon gång, det har alltid varit folk runt omkring och jag gissar att det sammanlagt inte ens har blivit 20 minuter av samtal.

Du har blivit kär i henne utan att känna henne, det är sanningen. Du vet mycket lite om henne och du har valt att inte ställa några djupare frågor av rädsla att hon ska misstolka dig. Det priset betalar du nu genom att hon inte tror att du är särskilt intresserad.

Sanningen TS är att det inte ska vara så svårt som du har det. Du har initierat kontakt vilket var bra gjort av dig! Du har också försökt få till träffar där hon har kommit med lite lama ursäkter men framför allt har hon inte försökt samma med dig, hon har alltså inte agerat mot dig som du har gjort mot henne. DET är anledningen till att det är svårt och krångligt.

Hon vet att du är intresserad av något mer än vänskap och eftersom hon själv inte initierar något själv är det ganska tydligt att hon inte har dom känslorna tillbaka. Om hon varit intresserad hade hon föreslagit någon träff eller ställt djupare frågor, jag har väldigt svårt att tro att du har lyckats hitta en till människa som är lika moralisk som du...

Hon vill alltså inte få till något mer med dig, därför är det svårt och komplicerat för dig, Du kämpar i blindo och får inget tillbaka, där har du anledningen till allt som stör dig.

Varför tror du inte att andra känner exakt som du gör när de är förälskade? Varför tror du att andra bara har ytliga känslor och inte bryr sig på riktigt?

Man kan inte välja att man blir attraherad men du valde väldigt aktivt att ta kontakt med henne, dvs du matade dina känslor. Om du hade valt att inte kontakta henne utan släppt henne hade du inte suttit här idag med din ångest, det är alltså ditt eget fel och ditt eget ansvar att det blivit så här.

Och jo, hon fattar att du är intresserad. Det finns nämligen ingen annan anledning för dig att hålla kontakten med henne annars, ditt agerande säger också något (inte bara ord).

Förstår du att du aldrig kan få en garanti för hur länge ett förhållande håller? Att känslorna man känner innan inte säger något alls om hur förhållandet kommer se ut? Var inte så nedlåtande mot andra som "bara" lyckats få sina förhållanden att hålla 2-3 år när du inte ens vågar försöka.

Det behöver inte alls vara naturligt att agera efter sina känslor, det är ett väldigt aktivt val du har gjort att börja skriva med henne efter att du blev attraherad och inget som bara hände. Du är inte ett offer för omständigheter.

Och jo, hon vet att du är intresserad. Hon förstår nog inte att du redan har äktenskap och livslång kärlek i tankarna (då hade hon nog sprungit!) men att du vill mer än bara skriva någon gång i veckan förstår hon absolut. Hon är inte naiv och du är inte så hemlig som du tror.

Håller med! Dessutom undrar jag när TS tänker att man är ihop? Är det vid första kyssen? När man haft sex? När man varit själva 10 gånger?

Eller tror han att det är som på mellanstadiet att någon frågar chans och man säger ja?

Många dejtar länge och lär känna varandra då, man har ofta gjort både det ena och det andra innan man ens anser sig vara ihop men jag är inte säker på att TS inser det.

Vad säger du TS?

Menar du på allvar att om ni bott 30 minuter i från varandra hade du frågat om ni kunde ses?

Det hade du inte gjort eftersom hon då hade kunnat tolka dig fel...

Sen får du nog bestämma dig för om du är kär, har en crush, är förälskad eller bara funderar på hon kan vara the one. Du ändrar dig väldigt ofta och pendlar mellan att hon är den du vill ha resten av livet till att du bara lär känna henne, däremot är ditt beteende samma hela tiden.

Det är klart att du inte hade gjort, hela ditt resonemang handlar om att hon kan tolka dig fel vilket hon hade gjort oavsett hur nära ni bott varandra. Du hade inte  vågat frågat henne om en dejt!

Om någon säger att den har känslor för någon tänker jag att det är en crush, förälskelse. Inga djupa känslor utan nyfikenhet och att det är spännande och inte så mycket att förlora om saker skulle gå fel. Din besatthet av att hon skulle tolka dig fel säger att du är helt fixerad vid henne och absolut känner starka känslor för henne trots att du inte känner henne alls. Era ytliga DM betyder ingenting, det är vad man skriver till random främling på nätet (vilket du antagligen är för henne om vi ska vara ärliga).

Är det inte intressant att TS börjar backa från sina drömmar nu när han snart ska träffa henne? När han väl skulle kunna agera på riktigt börjar han dra sig undan och letar efter en utväg där han inte behöver agera.

Jag tippar på att han inte kommer göra ett smack vid det första evenemanget utan låtsas att han ska gå all in på det andra för att sen skriva att han väntar tills hon gjort färdigt lumpen, dvs nästa sommar.

Allvarligt TS, är du så rädd för att göra bort dig? Nu när tiden äntligen har kommit då du ska få träffa henne så hittar du nya ursäkter till varför du inte ska blotta dina känslor, så att du ska få fortsätta beundra henne på avstånd.

Du verkar följa en manual som någon amerikan har skrivit, varför tror du att den personen har rätt och alla vi andra har fel? För att människor skiljer sig? Det gör man i USA också.

Eftersom tjejen verkar vara en vanlig svensk så resonerar hon antagligen som vi gör, dvs 1-års regeln du hittat på kommer hon tolka som att du inte är särskilt intresserad av ett förhållande, din respekt kommer hon tolka som att du både är feg och räd och din oförmåga att ställa mer personliga frågor som ointresse.

Hon vet ändå att du är intresserad men hon tror nog att du vill vara det på avstånd, precis som vi konstaterar.

Det är klart att du är rädd! Alla dina ursäkter med att tolkas fel, visa respekt mm är bara ursäkter för att slippa konfrontera och få ett eventuellt nej från henne. Du är inte mer annorlunda än någon annan, du agerar precis som försiktiga och ängsliga människor gör.

Hon vet, jag har skrivit om det massor av gånger. Jag har skrivit varför också, läser du inte svaren du fått? Skriver vi med dig i onödan?