Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Det här är fel på så många plan att jag knappt vet jag var jag ska börja. 
Jag föstår att du är väldigt ung, helt oerfaren och i praktiken famlar runt i mörkret och försöker hitta dig fram. Jag förstår också din rädsla och hur svårt det är.

Men, du bör lyssna på alla de männskor som är väsentligt mycket mer erfarna än vad du är när de försöker hjälpa dig. Jag vet att du anstränger dig, men om jag filtrerar på dina inlägg i tråden, så utgör de mer än 50(!)n sidor, där du försöker resonera dig fram till en lösning eller försöker övertyga andra på forumet om att det du gör är rätt. 

 Jag kommer inte debattera med dig, men du får några råd som du antingen kan ta till dig eller inte. Du behöver inse ett par saker:

Du kan aldrig "lura någon" till att bli tillsammans med dig genom att spela någon form av spel, taktik eller annan manipulation.

De enda personerna som kan bestämma om ni blir ett par, är ni två gemensamt. Ingen av er kan göra det ensam.

Det enda sättet att bli tillsammans med en person är genom att visa genuint intresse för personen och vara öppen och tydlig med dina avsikter. (betoning på öppen och tydlig). Annars blir ni kompisar.

Vill hon så kommer hon att skapa förutsättningen för dig, men då måste hon först känna till dina intentioner.

Det är absolut inget fel med att visa intresse för en person. Inte ens på jobbet, så länge det sker med finess och att det upphör så fort det framkommer att intresset inte är besvarat. 

Man måste takta med varandra i en relation, du är milsvid före henne här och du måste låta henne hinna ikapp snarare än att dra ifrån ännu mer.

Rädda pojkar får inte kyssa vackra flickor, om du inte vill ta en risk, då kommer du aldrig heller att få en relation.

Enkelhet skapar framgång!

Sluta göra det här så dramatiskt, anting går det här bra eller så gör det inte det.

Det du inte kan förändra, kan du bara förhålla dig till.

Om du vill ha henne, så måste du börja visa intresse och vara öppen och tydlig med dina intentioner. Enkelhet skapar framgång.

Jag hade skrivit till henne och sagt något i stil med detta:

"Jag tycker att du verkar härlig/söt/trevlig/(eller vad som du nu tycker). Det vore roligt att få träffa dig. Vad tror du om att ses för en kaffe/bio/(vad hon nu tycker om)?"

Sen vänta och se vad hon och hur hon svarar.

Det är okej att tycka om någon, Det är ingen som ifrågasätter det. Men du har en verklighetsuppfattning som skiljer sig från den hos alla oss andra och du verkar helt immun mot vägledning. Det är anledningen till varför alla anser att det är meningslöst att fortsätta prata med dig. 

Jag gillar hur du skjuter deadlinen framför dig hela tiden. Först januari sen blev det mars, därefter april och nu maj. 

Du är rädd för att tala om för henne att du är intresserad. Du tror att hon kommer att se dig som ytlig om du visar intresse. 

Du är rädd för att dina kompisar eller bekanta ska få reda på att du tycker om henne. 

Du tycker att det är ett problem att ni bor på olika ställen.

Du vill dejta henne men bara om det leder till något seriöst. 

Du har försökt sedan november bara träffat henne tre gånger och aldrig varit ensam med henne. 

Fu har ?bestämt dig? för att agera för åtminstone tredje gången

Du förstår inte vad andra säger till dig när de försöker vägleda dig utan gå runt och runt i ditt resonemang och svarar med någonting som är helt obegripligt. 

Det här är en fråga till alla:

Är det en korrekt summering av alla dessa 120 sidor som skrivits i den här tråden?

Det är inte så relationer fungerar. Relation är ett medel för att lära känna inte en konsekvens av det.

Kan det vara så att du är autistisk och det är därför som vi inte förstår varandra? 

Det är ju det du inte gör. Du läser orden men förstår de inte. du säger att du förstår och att du följer råden men det går in i ena örat och ut genom det andra. Jag tvivlar på att det finns en enda person som har svarat i tråden som känner att du förstår vad vi säger. 

Barista försöker få dig att förstå att det inte är normalt eller sunt att skriva hundratals inlägg om en person utan att ha någon egentlig kontakt med henne. Du svarar att du inte vill stressa. Det är inte att förstå tvärtom är det bevis på att inte förstå. 

Vad består komplexiteten i? 
För mig är det här en väldigt enkel situation. 

Jag återgår till vad jag skrev i inlägg 1253. Du förstår inte.
Alla punkter du räknar upp här är helt irrelevanta.

Det finns ingen komplexitet här, du är bara rädd för att göra fel och bli avvisad. Allt annat är ren bullshit. 

Du agerar inte utan konkurrens. Så gott som alla killar är självsäkrare och mer handlingskraftiga än dig. Du kommer inte att komma någonstans genom att ha sporadisk kontakt med henne varannan månad.

Tycker hon om dig så kommer hon göra det möjligt för dig att lyckas, gör hon inte det så kommer hon att skjuta ner dig. Det är verkligen inte svårare än så. 

Du är ju inte normal