Hur ska jag kunna acceptera hans barn?

Men är dom ouppfostrade är det ju din sambo som uppfostrat dom, har du sagt till honom att han gjort ett dåligt jobb?
Du har och hade ett val att flytta ihop med honom det hade inte barnen, troligtvis gillar ni inte varandra för dom känner nog din inställning.

Nej det är inte lätt med bonusfamiljer men du visste väl ändå lite hur dom var innan ni flyttade ihop?

Sen är det alltid jobbigare med andras barn än sina egna men det får man ta när man flyttar i hop.
Att han vill betala deras körkort eller andra saker är vad en förälder ofta gör så det ser jag inget konstigt med, inte heller att han övningskör med dom på mammans vecka. De flesta tonåringar eller så länge man bor hemma brukar inte hålla benhårt på veckor utan träffas när det passar, dock meddela innan om dom ska äta mat osv.
Däremot ska dom självklart vara trevliga men dom är i sitt hem och inte borta.

Hur gamla är barnen, dom kanske inte bor hemma så länge till men som sagt dom har inte valt situationen och att dom drar sig undan är ju inget ovanligt.
17 åringar brukar inte heller vara särskilt bra på att hjälpa till hemma.
Tycker nog att dom låter som typiska tonåringar.
Det är inte lätt att vara bonusförälder men heller inte att vara bonusbarn som faktiskt inte ens fått valet att bo med en ny vuxen person som inte ens gillar en och helst inte vill att man ska vara där.
Tror att ni flyttade ihop för tidigt men nu är det som det är, antingen får du vänta ut dom om dom inom ett ett år flyttar, det beror på hur gamla dom är bägge två.
Annars är ju tyvärr alternativet att bli särbos även om det inte är vad du och din sambo vill och flytta ihop igen om några år om ni då fortfarande är tillsammans.
Tror inget kommer att ändras med barnen innan dom flyttar.

Läste ditt svar ovan efter att jag skrivit mitt inlägg.

Det är klart att det är jobbigt att bo med andras barn men samtidigt tänkte jag hela tiden att barnen är ju i samma situation. Jobbigt för bonusförälder eller vad man nu vill kalla sig men även för bonusbarnen, dom har ju inte valt situationen men självklart ska man inte godta att någon varken barn eller vuxen är otrevlig men är det barn som är som barn är mest, tonåringar som är som tonåringar är mest så är det ju så familjelivet är. 
Jag har alltid försökt vara som jag vill att min partner ska vara mot mina barn.
Jag har också själv halvsyskon så jag är van vid bonusfamilj.

Är det lätt att få tag i bostad för ungdomar där ni bor?
Vi bor utanför Stockholm så nästan ingen flyttar ut direkt efter gymnasiet.
Hur många barn har ni var? är dom jämngamla på ett ungefär?
Kommer ni att säga till alla barnen att flytta ut ganska så snart efter gymnasiet och är det lätt för dom att hitta bostad?
Eller är tanken att dom pluggar på en gång och söker studentbostad?

Men vad svarar din sambo då när du tar upp just detta? 
vad har han för ursäkt för att detta får fortgå? 
har du sagt till din sambo att du känner som du skriver här i inlägget? 
han tillåter ju att det fortsätter!