Hur ska jag kunna acceptera hans barn?

Jag gillar ungar som är väluppfostrade och icke bortskämda. Men tyvärr så insåg jag när jag bor med honom att dessa barn är både bortskämda, saknar social kompetens, är ouppfostrade och väldigt efter i utvecklingen. Jag har ingen chans att komma dem nära eftersom de aldrig svarar på frågor eller tilltalar mig. Min sambo säger att det kommer, men det har inte kommit på flera år. De är antingen autister eller så har de problem med vuxna människor.

Alltså - vad vet du om att TS är otrevlig?
Ärligt talat, många tonåringar curlas något helt förfärligt idag. Senast idag på nyheterna att vuxna barn upp i 30-årsåldern får ekonomisk stöttning av sina föräldrar.

Man blir självständig, lär sig ta hand om sina prylar och att vara sparsam om pengar man tjänat när man måste sörja för sig själv. Man lär sig bete sig när man MÅSTE sköta ett jobb eller sina studier eftersom man behöver en inkomst. Det är inte förrän då de många människor förstår att sköta sig riktigt väl. Vissa förstår aldrig, men det är en annan diskussion.  Egoistiska vuxna barn och tonåringar som bor hemma och är ouppfostrade och utan förståelse för pengar och att vara hövliga mot andra är väldigt vanligt. Att alltid ta detta i försvar leder till en herrans massa problem med vår välfärd och det är en björntjänst för barnen som curlas till inkompetens.

Bra skrivet :) Biomammor är alltid så hatiska mot alla bonusmammor och antar att det är vårt fel och att deras barn är perfekta. Om barnen vore så perfekta så hade de redan haft både utbildning, jobb, varit självständiga vid 21, samt varit trevliga och kunnat föra sig i sociala sammanhang. Dessa barn kan inte det. De ska ha betalt för om de tömmer diskmaskinen eller städar sina rum. Helt galet i min värld.

Varför accepteras det hela tiden att "tonåringar inte hjälper till hemma"?

Våra barn började hjälpa till lite smått i 7-års-åldern, och sen ökade ansvaret ju äldre de blev. Men vi var konsekventa. De fick inte säga nej eller smita, då fick det konsekvenser. Det mesta av deras tid gick såklart till skola, läxor, träningar, kompisar och chill - men lite hushållsarbete också. Till exempel duka av och plocka ur diskmaskinen, samt städa sina rum. 

I mina ögon måste ju föräldrar bara lägga sig platta, för att möjliggöra att barnen bara blir servade? Varför göra så? Barn lider inte av att vara en del av ett hem där alla hjälps åt!