Hur ska jag kunna acceptera hans barn?

Jag lever, precis som du, i ett samboförhållande där det finns barn från bådas sida.

Mina är större, väldigt väluppfostrade, sociala och självgående.
Hans är ganska mycket motsatsen.
Självklart spelar åldersskillnaden roll, men jag upplever ändå en stor skillnad oavsett.

Hans barn hjälper aldrig till hemma, är bortskämda, fullständigt uppe i sina telefoner och har väldigt lite respekt.

Min sambo är världens snällaste och de veckorna vi är själva har vi det fantastiskt.
Men veckorna barnen är här så tycker jag att mycket är väldigt jobbigt.

Jag pendlar mellan att försöka att inte lägga mig i hans barns uppfostran och hålla mig på avstånd, till att tänka att vi faktiskt är ett team och att även hans barn mår bra av att ha lite regler och riktlinjer.
Upplever att det är lite mer uppstyrt hos mamman, men långt ifrån så som jag själv hanterat mina barn.

Jag har tagit upp detta många gånger med min sambo som säger att han förstår, men har så oerhört svårt att verkställa det. Han KAN liksom inte vara sträng.
Istället hamnar det på mig och det blir ju fel för både barnen och mig.
Vi har ändå en hyfsat bra relation, jag och barnen. Men det finns mycket mer att önska och jag är rädd att de inte kommer bli så charmiga individer med uppfostran de får idag.
Kanske inte mitt problem egentligen, men samtidigt så ska jag ju leva med dem i ganska många år till.

Väldigt svår balans att veta hur man ska förhålla sig till det och det skapar väldigt mycket irritation och frustration hos mig som gör mig stressad.

Så med detta sagt vill jag bara säga att jag förstår dig och vet precis hur du känner.
Svårt att säga om det finns något facit här och jag tar gärna emot tips och råd också.

Mvh H