Ni som svarar här, är ni också bonusföräldrar?
Ni som inte har erfarenhet av att vara bonusföräldrar och har bott eller bor ihop med andras barn har ju knappast någon erfarenhet och därför är det ingen ide att ni svarar, för ni tänker såklart bara på det ur er synvinkel.
Jag gillar ungar som är väluppfostrade och icke bortskämda. Men tyvärr så insåg jag när jag bor med honom att dessa barn är både bortskämda, saknar social kompetens, är ouppfostrade och väldigt efter i utvecklingen. Jag har ingen chans att komma dem nära eftersom de aldrig svarar på frågor eller tilltalar mig. Min sambo säger att det kommer, men det har inte kommit på flera år. De är antingen autister eller så har de problem med vuxna människor.
Alltså flyttade ni ihop alldeles för tidigt, eftersom gjorde inte verkar har känt till detta innan.
Ja, antingen blir ni särbos eller så får du acceptera ditt val. Känns ändå konstigt att någon som har så starka åsikter om andras barn inte tar reda på sanningen innan ni flyttade ihop.
Nu bor du ihop med en man som uppfostrat dessa barn, hur känns det, att du valt en man som du innerst tycker är misslyckad som förälder? Vad säger det dig om din egen förmåga att göra bra val i livet?
Har ändå en känsla av att du inte kommer att lämna, så stå för dina val, för det är endast du som är ansvarig för hur du lever och mår. Du har valt detta.
Och ändå väljer du att stanna.