Sexuell makt?

I alla relationer finns någon form av maktbalans. Någon som avgör i större utsträckning än den/de andra. Någon vars vilja eller åsikt trumfar resten av sällskapet eller den andre om man är två. Det finns alltid någon som är beredd att göra avkall på sin egen vilja eller är villig att kompromissa för att nå framåt. 

Detta kan kallas makt. Makt är dock ett negativt laddat ord i vårt samhälle. Ingen vill ju säga att i vår relation är hon eller han all makt/mest makt vad gäller?. sätt in valfritt ord(pengar, sex, närhet, var vi firar jul osv). Det är lite skamligt eller fult att upplevas inte ha makt i vårt samhället kan jag tycka.  Som negativt laddat. Som att man inte är i kontroll. Så istället skriver vi om det i mildare ord. Makt är dock fortfarande ett användbart ord i sammanhanget tycker jag. Om än provocerande kanske. 

Makt är nödvändigt för att vi ska ta oss runt faktiskt. Vi tilldelar makt åt folk(chefer, ledningsposotioner osv). En duktig ledare kan få med sig alla på tåget. Oavsett position kan personen skapa ändring. En dålig ledare kan tvinga folk att göra allt men då är det positionen som leder framåt, ej personen. En ledare kan dock alltid bli avsatt. Antingen av sin ledare eller av de under sig. Kan en ledare inte leda gruppen eller den andre framåt på ett sätt som skapar respekt och tillit så kommer inte ledarskapet(alltså makten att påverka och styra) att fungera. I jobbsammanhang är det enkelt att prata makt. I relationer blir det mindre charmigt. Dock finns makt fortfarande inbäddat i alla relationer. 

 

Intressant frågeställning tycker jag. Men någon form av definition behöver väl finnas. Jag slänger ur mig mina tankar och så tar jag höjd för att jag kanske ändrar mig sen. 

 

Skulle säga att makt finns på olika nivåer. 

 

Fysisk makt. Tilldelad eller tagen med våld. Här vill jag börja med tex poliser eller militär som har rätten att använda våld och vapen under vissa former. Det är ekorrbärs maktposition de sitter i. Missbruk av den makten kallas just maktmissbruk. Även myndighetsperson i vårt samhälle gör sig skyldig till det när de missbrukar sina befogenheter. Väpnade konflikter är exempel på situationer där någon försöker ordna resurser genom att använda eller hota om våld. 

 

Här faller så klart våldtäkt in. Man kan ta en annans kropp med våld eller hot om våld. Den som är starkast har den fysiska makten. I vårt samhället (sh) har vi dock reglerat detta socialt. vi har liksom ett socialt kontrakt där vi alla (i princip i teorin iaf) är överens om att samtycke i ngn form reglerar oss. Jag tar inte grannens cykel utan jag köper den först eller lånar. Jag tar inte någon på kuken om vi inte är överens om att det är ok. I den senare uppstår givetvis situationer när folk misstolkar sociala signaler eller går över de socialt uttalade gränserna. 

 

Mental makt. Given eller tagen. Människor du tycker om och respekterar samt känner tillit till (i jobbet eller privat. Familj eller vänner) försöker du ju möta i alla situationer du kan. De flesta av oss är faktiskt beredda att tänka om, byta ståndpunkt eller ge upp något vi vill för att möta vår familjs eller våra nära vänners behov och önskningar. Detta kan givetvis missbrukas. Man kan manipulera och bråka dig till det mesta. Det är mental makt att kunna få en annans människa att  göra som man vill. Önskvärt är givetvis att det sker i samförstånd och av fri vilja  tack vare en god relation. Det andra är ju psykisk misshandel. 

 

Det finns makt som är juridisk. Omyndiga människor får inte bestämma över sig själva och de får inte köra bil eller ta banklån osv. Spelar ingen roll att Ella 13 vill flytta hemifrån för att hon inte får sin vilja igenom. Gemensamt beslutat i stora delar av världen har en 13-åring inte så mkt juridisk makt över ekonomi eller boende osv. Vi har i vårt sh bedömt det rimligt att denna makt över sig själv sakta lämnas över till individen fram till 18 då dem slutgiltigt lämnas över. Hår kan vi ju också lämna själva är det verkligen rätt -diskussionen. 

 

I min uppfattning av världen förekommer det maktutövning i olika former och på olika nivåer för individen konstant. Detta är på ett sätt helt neutralt. Positivt eller negativt beror på individens uppfattning av situationen. Självklart kan ordet makt (alltså individens eller samhällets eller gruppens möjligheten att påverka eller bestämma utkomsten av en situation) appliceras på sex också. 

Individen kan självklart påverka. Som någon skrev har jag ju makten över mig själv. Säger jag ja eller nej till sex. Säger jag ja eller nej till den här dejten, vi ihop osv. Säger jag nej till att göra allt hushållsarbete själv men min partner skoter i det? Stannar jag kvar då eller går jag? Stannar jag kvar fast jag säger absolut nej till det så lämnar jag också över en slags makt. Mitt nej betyder inget för fast jag säger nej och min partner inte lyssnar så blir det absolut koll konsekvens från min sida. Mina ord betyder alltså inget. Jag handlar som att jag säger ja alltså. Men valet /makten är mitt om jag slavisterna mig för det. Jag har makt att välja min arbetsplats. Jag har möjlighet att påverka (makt) min utbildning, mina omkostnader och mina inköp så att jag därmed har chansen att påverka hur mkt jag behöver mitt jobb. Det är också makt. Jag kan bli utsatt för någon annans fysiska maktutövning. Någon kan misshandla mig, råna mig, våldta mig, gaslighta mig osv. Den personen går ju då över den socialt överenskomna ramen för vad de får göra. Jag bor inte desto mindre drabbad. I det är jag maktlös. Jag kan inte göra mer än jag gjort för att undvika överfallsvåldtäkt eller inbrott. Jag har försökt välja en bra partner. Jag, bara lilla jag, kan heller inte påverka om  Ryssland bestämmer sig för att bomba Sverige

Var inte det hon skrev alls. 

För att svara på själva frågan då. Jag får nog ligga i helgen om jag vill. Antingen genom hans initiativ eller genom att jag själv tar ett. Mest trolig blir det inget ikväll då vi hade sex igår (dock inte omöjligt men då blir det på hans initiativ för just nu är jag liksom nöjd tack vare igår) och jag skulle gissa att det blir av  söndagkväll nästa gång när barnen somnat. Jag behöver inte göra ngt för att det ska ske. 

Jag kan också säga nej utan något som helst krångel. Inget tjat, inga sura miner eller ngt som påverkar stämningen. Alltså inget manipulerande för att ta den där sexuella makten i relationen. Trots min säkerhet kring att det blir sex i helgen baserar jag den bara på erfarenhet och gissning utifrån hur vi brukar ligga.

Min man har helt klart den sexuella makten hos oss. Blev lite förvånad när jag upptäckte det för många år sedan. Tidigare i relationer har den varit min rakt igenom. Alltså min lust har styrt när. Sedan dessutom styr ju jag min kropp. Vill jag inte alls blir det inget.

Så min man har den sexuella makten i vardagen. Jag säger aldrig nej till sex men det gör han ibland. Alltså får han alltid ligga när han vill åren runt. Men inte jag. Han har högre lust än mig och hans tempo styr vårt sexliv. Han är bra på att vara en respektfull och tillitsfull partner. Vi drar jämt hemma. Hjälps åt. Han är en fantastisk lyssnare och alltid emotionellt tillgänglig. Frågar alltid om dagen och bryr sig genuint om mig och barnen. Hans mål är alltid att vi ska leva här hemma så att alla vuxna och barn mår bra och han handlar därefter. Jag är aldrig mer än 10 minuters förförning bort tack vare det. tror jag.  

Skulle han missbruka det hela (tjata eller kräva eller vara hårdhänt (på fel sätt)  upphör den makten så egentligen är det väl jag som har det i ytterligheten   ändå. Alltså utifrån den  premissen att i slutändan är det ju min kropp och han skulle aldrig någonsin tjata eller tvinga sig på min kropp.

Han har alltså vardagsmakten- han får ligga när helst han vill och har så gjort i många år. Vi har ett väldigt aktivt sexliv som jag njuter fysiskt mkt av men jag styr det inte. Jag är nöjd idag som sagt men är han på ikväll kommer vi att ha sex även om jag skulle ha tagit det imorgon eller på söndag om jag varit den som styrt. Jag kommer givetvis vara kåt om det blir av för han kommer att vara en uppmärksam älskare och ge mig allt jag behöver. 

Jag har den yttersta makten. Skulle han inte vara en bra make och omtänksam älskare och hålla på med skit mot mig och barnen skulle tillgången strypas. Antagligen för att relationen skulle dö ut.

Tänk att du (eller dina lika) hamnar i dessa trådar så ofta och kör ett sidospår till ämnet. Off topic. Nu är du inne och diskuterar manligt och kvinnligt igen och orättvisan i vem som får ligga. Eller det underliga med vem som får ligga. inte om du har någon sexuell makt. DU. Varför inte svara på frågan istället. 

Hur menar du då? Så om jag får 20 dick pics skickade till mig med förslag på sex så är det lyckost mig för du får aldrig någon själv? Jag skiter väl i om 100 män vill ha mig eller knulla mig. Jag vill bara ha den jag är kär i eller väldigt intresserad av. Det är skillnaden om du vill jämföra vissa män med vissa kvinnor.

Om vi utgår från att hälften av alla män fungerar tvärtom (du gillar ju att utgå från majoriteten när du pratat om kvinnor men jag nöjer mig med hälften), dvs de kan ligga med 100 kvinnor oavsett om de är kära eller väldigt intresserade så kan man ju inte jämföra de två. För det du vill ha vill kanske inte jag ha. Så då kan vi inte jämföra. 

Om jag får tusen vackra röda äpplen att äta så betyder det ingenting om jag inte tycker om röda äpplen. Men jag älskar  gröna äpplen. Jag byter hellre 1000 vackra perfekta röda äpplen mot ett halvperfekt grönt äpple. Fritt val är det ju ändå på vilken frukt man äter om man äter frukt.

Men så kommer det en annan person som vill äta gröna bananer men inte kan få tag på en enda grön banan. Den känner att om den fick skulle den tacksamt frossa i gröna bananer men det får den inte för alla gröna bananer är slut. Visserligen finns det en del halv-gröna  bananer men det vill inte den personen ha. Fritt val liksom.

Däremot blir den provocerad av mig, kanske t.o.m. skitsur på mig för att jag avstår att äta röda äpplen i väntan på ett grönt. Det är liksom orättvist för personen på ngt sätt att jag skulle kunna äta röda äpplen(som jag inte gillar) men inte gör det. När personen själv inte kan få en enda grön banan.  

Avslutar med det du kommer att nonchalera mest. De flesta män jag träffar lever eller har levt i relation med en partner. De flesta män får inte ingen uppmärksamhet. Män som inte har något att erbjuda en partner eller en sexpartner kan det nog stämma för. Men de är inte representativa för majoriteten av alla män

Precis. Makt är att ha kontroll över sina egna val och hantera det som livet slänger framför en och som man inte har kontroll över. 

Till viss del ja. Men det betyder Hübinette att det är negativt. Makt behovet inte vara negativ. 

Ju inte. Skulle det stå.

Hur vet man om de är bättre än singelmän? 🤔

Jag vill absolut inte ha upptagna män. Aldrig någonsin att jag tar i en upptagen man med tång. För mig är några av de viktigaste  attraktionskrafterna egenskaperna rakryggad, genuin, fina värderingar och god naturlig ledare. En otrogen man eller en flirtig man som är upptagen är inte rakryggad, inte genuin, har inte fina värderingar och absolut inte en naturligt god ledare för sin familj. Alltså är han med ens inte längre attraktiv. Oavsett utseende.