Inlägg från: OlgaElvira |Visa alla inlägg
  • OlgaElvira

    Att kunna förlåta

    Nej, du behöver inte förlåta, man måste inte förlåta någonting alls. Det man behöver när man drabbats som du är att så småningom, fast det är svårt, att acceptera det som hänt. Försöka läka så gott det går och inse att ärren nog alltid kommer att finnas kvar. 
    Det kärleksfullaste man kan göra mot sig själv är att just acceptera annars läker aldrig dpren, man ältar och kommer inte vidare. Processen tar tid, låt den göra det. Du har flera sorger att hantera, din mors sjukdom, din partners svek, förlusten av din dagliga kontakt med barnen. 
    Sorg har sina stadier som man måste igenom. Föreslår att du läser om dessa, det brukar kännas bra att få ord på det man känner. De flesta beskrivningar av dessa staduer beskriver sorg efter någins död. Men jag vet av erfarenhet att det är detsamma för andra förluster. 
    https://www.mabra.com/psykologi/sorgens-faser/6673859
    Ta hand om dig själv, tillåt dig att vara glad ibland, tillåt barnen att acceptea den nya kvinnan, den delen brukar vara svår, mycket svår.
    Om du har möjlighet försök få samtalsstöd, vänner eller någon professionell. om du inte har den möjligheten, skriv dagbok till dig själv. Ibland korta rader, ibland lpnga ilskna texter. skriv även nör du känt dig glad. 
    idag blev jag bjuden på gott fika
    idag var höstlöven så vackra
    idag berättade mitt barn en rolig historia
    Lycka till i livet, det kommer att bli bättre. Ingen dag stannar, ingen sorg är för evigt.

Svar på tråden Att kunna förlåta