Julångest, hur ha råd med allt

Vad skulle hända om ni var ärliga och ödmjuka om detta? om ni skrev detta till dem:

- Hej kära släkt. Vi längtar efter att fira jul med er! Det ska bli så trevligt att ni kommer över till oss den här gången. Det som känns betungande är att vi pga av rådande världsläget kämpar med ekonomin just nu för att hålla de höga räntorna, matkostnaderna, elen och drivmedel hanterbart. Vi kommer därför behöva begränsa julmaten och dryck i år samt presenter. Det kommer bli en enklare variant av firande hos oss och jag hopppas ni har överseende med det.-

Du menar att TS sedan tidigare skulle ha förutsatt konjunkturen? Kriget i Ukraina?

Du kanske har missat det, men vi har en situation i Sverige där många får gå från hus och hem och där slantar måste vändas på.

Du tycker inte man kan få dispans detta är för extravaganta tillställningar? 

Och det kanske de har gjort? Men det innebär inte att konceptet är bra. Att sparade slantar ska gå åt hans släkt som vi ha en pompös jul?

i kristider (ja vi är i en finansiell kris) så behöver man prioritera annorlunda.

Men ärligt.

alla har inte råd. Att du har det- grattis. Men det betyder inte att de har möjlighet att bjuda 20 hölster på en extravagant tillställning. 

Är det inte en pompös jul när man ska bjuda 20 pers från makens sida som ska servas med fullt julbord, dryck och presenter? Dessutom när maken själv inte kommer göra två knop.

Ts skrev ju själv att hon tidigare testade ett vegetarisk alternativ som ingen rörde ens. Så det är ju ett traditionsstyrt gäng. Därför är det väl på sin plats att man förklarar sitt ekonomiska situation i år (jag förutsätter att alla i gruppen inte har samma finansiellt utgångsläge?) och drar ner på några rätter, minskar valen, kanske exkluderar viss alkohol och skippar presenter för de vuxna?

vem vet, det kanske är fler i gruppen som tycker det är onödigt mycket men inte vågat lyfta det.

Jul ska väl handla om sammankomst, glädje och barnen? Inte oro över att inte ha råd med presenter till sina barn för att gammelfar insisterar på att äta revbensspjäll?

Vet vi att det är en nivå alla aktivt kommit överens om? omrevideras den alls eller är den huggen i sten sen innan TS blev del av familjen? Vad vet vi om alla inblandades ekonomi och förutsättningar? Tycker man ska vara försiktig med att förutsätta att alla kan finansiera ett fullskaligt julbord och att det bara handlar om bristande planering.

Jag själv kom in i makens överklassfamilj och deras satta  traditioner. Men de är såpass vettiga att de fattar att
få av oss andra kan lägga den förmögenhet på julbord och midsommarfirande som de kan och gör. Vi hjälps åt på jul. Knytis och julklappsspel om ingen specifikt säger att de vill stå för hela kalaset själva (typ bara svärföräldrarna). Och har man vissa önskemål (grisfötter tex som svärfar gillar) så får man faktiskt stå för det själv.

jul är en så fantastisk tid. Jag blir iallafall beklämd att TS känner stress och oro inför den. Då har julen tappat sitt syfte och fokus blivit på det materiella istället för själva gemenskapen. Klart TS ska kunna förklara läget och skala ner till en nivå som passar dem. 

.. och ge sin man en spark i arslet så han skärper sig