Jag har pluggat i omgångar på högskola för mer kompetens O för att jobba med andra saker! När jag är färdig kommer jag ha ca 380 000kr totalt när jag är 47 år! Kommer inte vara högavlönad utan runt 43-45tusen i lön! Är detta galet? Skall man Deppa Ihop?
Inte ekonomiskt om man ser till räntor, men psykologiskt. För mig var det jätteskönt att bara ha pyttelite lån att betala av på när jag var föräldraledig, och ännu göttare sen, när csn-skulden var borta och jag tog ett litet huslån. Jag har bara ett lån och det är en trygghet att ha låga fasta kostnader. Huslånet kan betalas av snabbare pga att jag inte betalar till csn.
I teorin hade jag förstås kunnat spara pengarna i fonder tex istället för att betala till csn, men i ärlighetens namn hade jag nog inte sparat lika mycket som jag satte in till csn. Längtan att bli skuldfri är större hos mig än den att spara.
Jag har inte en krona i studieskulder. Studerade i nästan sju år på universitet. Fick en mindre klumpsumma av min ena förälder och levde på existensminimum med hjälp av de pengarna plus CSN:s bidragsdel.
En kollega gjorde något riktigt smart, han tog CSN-lånet men la undan pengarna till sparande. Bättre ränta på lån får du aldrig! Sätt in på konto med ränta så går du kanske till och med plus :)
Pluggat på högskola 5 år sammanlagt, 0 kr i lån. Jobbade samtidigt. Känns väldigt bra idag.
Jag hade en skuld på 350 000 när jag tog examen 1997 (då var jag 28 år). 2021 betalade jag det sista så nu är jag äntligen skuldfri, men det har varit värt vart öre 😁
Det hjälper knappast att deppa ihop över CSN lån, eller det faktum att andra människor gjort annorlunda.
Första gången jag studerade la jag lite energi på att betala tillbaka i snabbare takt. Det gör jag inte längre. Numera gör jag hellre en amortering på bostadslån.
Det är inte galet att plugga. Iallafall inte om arbetsmarknaden är okej inom det man utbildar sig till.
Förhoppningsvis har du kraft att ge de där 15-20 åren din energi och faktiskt ha ett okej arbetsliv.
Pluggat på högskola 5 år sammanlagt, 0 kr i lån. Jobbade samtidigt. Känns väldigt bra idag.
I dag har jag inte en krona i studielån.
Jag gick en tvåårig yrkesutbildning till det jobb och den karriär jag har i dag. Innan det pluggade jag också ett år mer för skojs skull, med kurser som jag var intresserad av.
Jag tog CSN- lån endast för det första året. Sedan ett år med enbart bidraget.
Jag levde snålt och enkelt, extrajobbade och hade också sparat ihop en hel del pengar från tidigare sommarjobb.
Hade en total studieskuld på ungefär 80 000, om jag inte minns fel. I början betalade jag en summa per månad (kanske var det 500, minns inte riktigt), men efter ett par år efter examen betalade jag av hela resten på en gång. Det hade absolut inte varit nödvändigt när räntan är så otroligt låg, men jag kände ändå för att bli av med det.
Jag har ca 160000 kvar. Har pluggat sammanlagt 7 år med jobb emellan. Mitt ex rådde mig att maxa lånet och trycka in det i fonder så har ärligt talat gått plus. Slösade inte med pengar när jag studerade men tramsade inte med existensminimum osv. Ung och fri -fester och resor har skapat minnen för livet och nu när jag har en lön är det inget problem att beta av lånet. Det får ta den tid det tar. Herregud. Tror ingen säger på sin dödsbädd "vad skönt att jag inte hade csnlån" men många kan nog ångra att man inte gjorde det man ville och levde fullt ut.