Känna besvikelse över att få en pojke?

Barn är en gåva oavsett kön men förstår inte varför man inte skulle få föredra ena könet, sålänge det inte går ut över barnet senare?

Jag föredrar flickor, tycker de är mer lugna under småbarnsåren och i vuxen ålder har man oftast bättre relation till sina döttrar än söner. Är hellre en mormor än en farmor. 

Nu har jag själv två flickor och är gravid med en pojke, och det känns såklart jättebra. Hade det varit en flicka istället så hade det också känts bra. Hade jag haft tre söner däremot och inga döttrar så hade det känts som att något saknades. Som sagt, barn är en gåva oavsett och är tacksam över mina barn, men flickor är lite roligare att få.

Mår du bra? Vem skriver ens något så vidrigt? 
Antar att du är så rabiat för att du innerst inne saknar en flicka, annars förstår jag inte din reaktion.

Mer kött på benen på vilket sätt? Om du tänker på kärleken så är jag 100% säker på att jag kommer älska alla mina tre barn lika mycket. Om du menar skillnaderna mellan könen så har jag träffat alldeles för många barn och sett skillnaderna och är dessa jag syftar på. 

Okej, då kan jag förklara lite mer. Jag önskar mig döttrar mer än söner därför att:
- Flickor är mer lugna och mogna i jämförelse med pojkar i samma ålder som är bråkiga och skrikiga. 
- Jag är själv kvinna och därför känns det rätt självklart att vara närmare döttrarna under t.ex tonåren än en son. 
- När mina döttrar skaffar barn så kommer jag mest troligt vara en stor del av barnbarnens liv, vara barnvakt, umgås med dem. Min son kommer troligtvis låta sin partner bestämma, och hon föredrar nog sina egna föräldrar. Har jag tur så får jag träffa barnbarnen, om deras mamma tillåter det.

Men det låter jättebra att din mamma har lika fin relation till alla sina barn. 

Precis, men ändå är det alltid pojkmammorna som gnäller över orättvisan.

För det är bara i Kina som pojkar är mer önskvärda eller?

Jag skrev längre upp att jag menade småbarnsåren. 

Det tror jag inte på. 

Fast varför skulle jag inte få barnbarn? Är väl en självklarhet sålänge man är fertil. 

Du tolkar verkligen helt galet och sedan ser det som att jag hävdat en massa som jag inte gjort.

Ja precis, det tror jag inte på. 

Det är en självklarhet. Jag vet iallafall inte en enda som självmant avstår barn.. lär inte gälla mina barn heller. 

Fast det är du som feltolkar flera här i tråden, så det är du som borde tänka på hur du tolkar andra.

Inte nödvändigtvis ljuga, men kanske kryddar på för att motbevisa. Är ju ofta så på familjeliv, såfort man kommer med ett påstående oavsett vad det handlar om så är det alltid någon som minsann vet motsatsen. 

Vad menar du? Att jag skulle tvinga mina barn att skaffa barn? Knappast. Men att skaffa barn är en naturlig del av livet och bara för att något är vanligt på familjeliv (att frivilligt inte skaffa barn) så innebär det inte att det är någon sanning. Som om det skulle finnas en risk att alla tre av mina barn valde bort barn.. haha.