Hur sover ni som samsover?

Vi har två barn.

Stor (2,5) samsover med min man i vår stora säng. Jag samsover med liten (10 månader) i vårt andra sovrum (framtida barnrummet). Jag sover i en 120 säng med en spjälsäng bredvid.

Det är det bästa beslutet vi har tagit, speciellt när yngsta var nyfödd då det innebar mycket uppvak under natten. Vi provade en natt att sova tillsammans i den stora sängen med en bedside crib + babynest men den natten var hemsk, liten väckte stor, stor väckte liten. Min man väckte mig då han snarkar. Han väckte liten med sina snarkningar. Så vi bestämde oss för att sova i separata rum. Stor har fortfarande behov av att samsova och även liten så det får bli så ett tag till. Det viktigaste är att vi och dem sover så bra som möjligt.

Jag kan faktiskt säga att varken jag eller min man lider av sömnbrist. Vi går och lägger oss samtidigt som barnen och somnar tidigt för att vara utvilade och jag är 100% säker på att det är för att vi samsover :) 

Enkelt! Vi la tvååringen i sin egen säng för att sova. Varför skapa problem om man inte behöver?  //

Intressant att ni talar om barnets behov. Ser det snarare som föräldrarnas behov. Barnet kan sova i egen säng om man lär barnet det. Tyvärr verkar många föräldrar ge upp och till och med sover i skilda sovrum.
Varför låta barnet diktera villkoren? Hur svag är man som förälder som tillåter det?
Vi har tydligen olika syn på detta men mina barn är starka och självständiga och inte beroende av sina föräldrar. De har fått växa upp som starka individer.
Lycka till med ert daltande. Det kommer att slå tillbaka.
Ett gott råd i all välmening - var riktiga föräldrar och överbeskydda inte era barn. 

Kul att se alla inlägg som inte tål en annan åsikt och att andra kan ha det på annat sätt. Då är vi i alla fall överens om det