Så otroligt ledsen och orolig :(
Hej!
Jag halkade häromdagen med min bebis i famnen. Min bebis är sex månader och hen föll från min famn halvvägsner och landa på rygg/bakhuvud. Hen grät direkt, ej spytt eller varit slö. Efter massa tröst började hen bli som sitt vanliga jag, dock lite gnällig. Ringde knodd ändå pga så orolig och pratade med en ursnäll läkare med gråten i halsen. Hon kunde via samtalet se att han trots omständigheterna verkade vara glad. Inga bulor, inga blåmärken och log mot henne. Jag noterade under dagen dock att hen grät när hen rullade från mage till rygg. Kände att skuldkänslorna och ångesten sköljde över av oro och åkte in till barnakuten för säkerhetsskull.
Väl därobserberade dem hen under 6 timmar och kunde konstatera att asazqwg mår bra. Undersökte hen efter 6 h och de tyckte att allt såg fint ut men att det var bra att vi åkte in! Detta skedde i tisdags, dvs två dagar sedan. Sedan dess har hen varit sig själv igen. Inga konstigheter alls! Däremot vägrar hen rulla från rygg till mage, vilket hen alltid gör annars. Någon enstaka gång har hen gjort det bara och oron bara sköljer över mig. Kan någon som kanske har varit med om något liknande ge något tröstande tips/ord som kan lugna en dödsorolig mamma :( jag har sådan ångest över hela denna situation att jag inte vet om det är själva händelsen som jag egentligen har världens ångest över och att det inte finns något att oroa sig över egentligen. Suck :(