Han vägrar låta dem lägga till namnet

Som andra har skrivit, det finns inget annat sätt än att försöka få enskild vårdnad. Och det vill du nog inte, bara för en sådan skitsak? Dessutom är det svårt att få idag, det är meningen att barn ska ha båda sina föräldrar. 

Sedan är din trådstart oklar. Har din nye man tagit ditt flicknamn, eller har du tagit hans efternamn? Om det är det senare så förstår jag flickans pappa. Självklart vill han inte att hon ska heta som din man! Det är ju inte din dotters släktnamn. Det skulle det bara vara om din man skulle adoptera henne, och det är inte aktuellt i det här fallet eftersom hon redan har en pappa.

Är det däremot ditt flicknamn det handlar om, så är det kanske lite ogint att pappan inte låter henne lägga till det. Men å andra sidan är det normala i Sverige att män och barn har ETT efternamn, sedan kan en del kvinnor ha två när de är vuxna och gifta. Så NEJ jag tycker ändå att pappan har mer rätt än du även i detta fall. 

Vad är det som är "sjukt" - att inte mammor har ensamrätt om alla beslut för barnen..? Tänk om det skulle vara tvärtom, och ditt barn skulle komma hem en dag och heta som din exmans nya stjärna, utan att du gett ditt samtycke. Skulle DU uppskatta DET?

Ja, och speciellt för en flicka är det onödigt, för då måste hon välja bort ett av namnen när hon gifter sig (om hon vill lägga till mannens namn), för i Sverige får man inte ha tre efternamn. Det blir ju som att hon måste välja mellan mamma och pappa, och såra den andra. Mycket bättre att föräldrarna gör sådana val redan när barnet är nyfött.

Du har fortfarande inte svarat på om det är ditt flicknamn du vill lägga till, eller din nye makes namn. Ditt flicknamn är inte konstigt, för dina barn hör till den släkten också, men det är ändå ONÖDIGT att krångla med detta. Din nye makes namn däremot är ju rent tossigt, eftersom dina barn inte tillhör hans släkt. Det borde inte ens vara lagligt om jag skulle få bestämma. Släktnamn är just SLÄKTnamn och ska följa blodslinjen.

Din nye man tog DITT efternamn, alltstå? Är inte det lite "cuck"? Lille Fridolf? Under toffeln?   

Klart att man kan, men jag tycker att det är fint att ett gemensamt efternamn blir ytterligare något som binder ihop makarna inom äktenskapet, liksom deras gemensamma barn. 

Man får inte ha tre efternamn i Sverige. I Spanien och i spansktalande länder (vet inte om det gäller alla) i Sydamerika går det dock bra, och där är traditionen också att barnen får båda föräldrarnas efternamn. Det beror på att när par gifter sig, så lägger kvinnan till makens namn med ett "de" före, men behåller som sagt både sin fars och sin mors efternamn hela livet (faderns står alltid först). Så hon kommer att heta t.ex.:

Rafaela Sanchez Hernandez de Toledo.

Jag gillar det systemet, för då är det klart från början vart alla hör. Vilken ätt de tillhör på fädernet, vilken ätt de tillhör på mödernet, och om det är en kvinna vilken ätt hon har gift sig in i - eller om hon inte är gift, och då vet alla män att hon fortfarande är ledig att uppvakta! Det är ordning och reda! :) Finns ingen anledning att ändra på ett system som alltid har funkat.

Varför skulle det vara opassande? Så har det ju alltid varit. Och sedan får eventuella halvsyskon också samma efternamn.

Det finns ju ingen anledning att ta upp barnens efternamn. Det är inte alls vanligt. Det vanliga och normala är att föräldrarna bestämmer tillsammans vilket efternamn barnen ska ha, och sedan anmäler de det till Skatteverket, och sedan heter barnen så. En skilsmässa ändrar inte på det.

Enda anledningen till att byta efternamn på barnen, är om den ena föräldern (vanligen pappan) försvinner helt ur bilden, och den nye mannen adopterar barnen som sina. Om en styvpappa inte har adopterat barnen, ger det bara fel signaler till omgivningen om de har samma efternamn som han. För det avspeglar inte de verkliga familjeförhållandena. 

Att människor byter efternamn till sin mammas flicknamn förekommer förstås, och då handlar det ofta om att de upplevt svek från pappan. Men det måste vara deras EGET beslut i så fall, som de får ta när de blir myndiga. 

Själv gillar jag ordning, och det blir mest ordning om alla fruar heter som sina män, och alla barn som är födda inom äktenskapet heter som sina fäder! Frånskilda kvinnor kan ta tillbaka sitt flicknamn om de vill, men det ska inte påverka barnens namn. 

Angående att ta tillbaka sitt flicknamn, så tycker jag att det inte finns någon anledning att göra det, om man har barn och vill heta som de. Men om man inte har barn (med mannen man skiljer sig från), och särskilt om det handlar om ett adligt efternamn eller ett unikt taget namn, så kan det vara hederligast att byta tillbaka till flicknamnet. Det är rätt fånigt med låtsasgrevinnor som springer runt med sin före detta makes adliga efternamn 30 år efter skilsmässan, och förväntar sig specialbehandling överallt. Men nu är vi lite OT...