Om att känna sig bortvald som vuxen...

Jag vet inte om jag ser det som att du blev BORTvald. Jag tänker att du inte blev VALD till resesällskap helt enkelt. 

Jag ser inget sorgligt eller taskigt i det, om det inte är så att du tycker väldigt mycket om den här kvinnan (sambons vuxna dotter) och på många olika sätt har visat att du vill umgås med henne.

Om du vill vara hennes vän, men inte får något gensvar, får du fundera över om du har visat det tillräckligt tydligt. Att välja samtalsämnen som hon gillar är ett bra sätt att komma närmare henne.

Jag förstår hur du känner och det var inte särskilt smidigt av dottern att fråga sin pappa en sån sak så att du hörde, eller utan att nämna dig om de talades vid i enrum. Å andra sidan har ni inte bott ihop så länge och hon kanske ser det som en familjeangelägenhet. Kanske ska dotterns mamma också med?
Så häng inte upp dig på en enskild händelse om det i övrigt fungerar bra med dottern och hennes familj. Din sambo ha också ett ansvar där. Och givetvis ska din sambo åka om han vill.
Jag hade inte gjort det utan min nya...

Jag vet inte men jag lever i bonusfamilj. Om min son som inte bro hemma längre, frågade mig om jag ville med och resa är jag rätt säker på att han inte skulle fråga min man också. Då har vi ändå levt ihop i ca 8 år och det finns inget groll dem emellan men de står inte varann så nära. Ni har bara levt ihop i ett år och din sambos dotter kanske inte känner dig så väl?

Om min mans barn som ännu bor hemma med oss, vill resa enbart med sin pappa så skulle jag vara helt ok med det. Vi har en bra relation sinsemellan men jag kan förstå att ungdomarna kanske ibland vill göra saker utan mig, precis som jag gör saker med bara mina barn. 

Jag kan hålla med ovan om att dottern kunde ha kunde ha frågat sin pappa när du inte var med. 

Det du kan göra (som jag hade gjort i din sits) är att prata med min partner i lugn och ro. Dels fråga om han tänker resa med dottern men också framföra att du blev lite paff när hon frågade inför dig. Fråga vad han tänker om det (troliga svaret är väl att dottern inte ens tänkte på hur det kunde verka). 
Om du tror att dottern gjorde det medvetet, som en poäng att du minsann inte var inbjuden, då har ni något att prata om. 

Jag förstår dig TS, jag har också känt mig lite så där ibland.

Men det finns vuxna barn som har nära relationer med sin förälder och då vill göra saker med bara föräldern, eventuellt för att kunna diskutera något som är känsligt, som kräver lite tid ihop för att man ska kunna ta upp det och som de inte hade velat/vågat ta upp om du var med.

Det är inte många som över en kaffepaus kan ta upp med förälder+ bonusförälder sånt som gäller en dålig relation de har fastnat i, frågor kring förtida arv/ekonomi eller kanske att berätta att man har fått en potentiellt allvarlig sjukdom.
Och sen är det faktiskt helt okej att bara vilja träffas ensamma också, någon gång ibland.

Ta det inte personligt och låt dem ha detta, är mitt råd. Och se till att du kommer iväg och gör något trevligt/träffar någon också de dagar det gäller.

Tack för era svar, jag tycker att vi har en bra relation, hans vuxna dotter och jag. Kanske är ordet bortvald fel, men i min värld hade jag inte gjort så själv, jag hade inte valt att åka själv utan min sambo eller att han iaf hade fått ett val att följa med, men det är ju jag. Jag har även funderat på varför jag reagerade som jag gjorde och det kanske har att göra med att jag många gånger känner mig bortprioterad av min sambo. Hade det varit jag som föreslagit en resa tillsammans hade det aldrig blivit av, men så fort någon annan kommer på denna idén tycker han det är en bra idé och något han ändå överväger. Så det ligger nog djupare problem bakom än just bara denna händelsen. 

Du har troligen rätt i att detta mer handlar om er relation, än relationen till dottern. 

Det var inte din sambos idé om en resa. Nu kom frågan från en person som ni inte bor tillsammans med, som inte är part i ER relation och då är det den personen som bestämmer eller har önskemål om vilka som ska med. 

mMen du och din parter kanske inte har det så bra tillsammans? Ni har bara bott ihop ett år - hur ser du er framtid? 

Det är tufft att känna sig ensam? vet hur du känner dig.