Äggdonation 2023/2024

Min oro delades inte av kliniken. De gratulerade mig och tyckte att mitt hcg värde dag var bra. Själv nojade jag ändå då jag läst mycket om hcgvärden och vad som brukar leda till fortsatta graviditeter.

Men känner mig lugnare efter att det uppföljande provet visade att värdet har mer än fördubblat! Så jag är äntligen gravid igen! Försöker ha hopp och tro om att det är min tur nu. Att tre missfall i rad räcker. Men som ni vet, ännu många steg kvar. 

Hoppas ni andra snart får det magiska samtalet om att kliniken har en donator till er!

AndraSladdis: När blir er insättning? Vilken klinik är ni på nu?

Är det förresten någon som behöver lutinus? Jag har mycket kvar sedan mina försök i Sverige medan jag nu istället använt cyclogest. Skickar gärna om någon kan ha användning för dem. 

Tack. Ja, hoppas verkligen det kan vara min tur nu!

Vilket bra erbjudande, då blir risken inte så stor för er. Antar att ni kan göra ultraljud osv här hemma och bara åker dit för insättning.

Just ja, du har haft svårt med det. Annars verkar ju nedreglering funka för många. Detta med slemhinna är väl också lite av ett mysterium. Inte ens läkarna vet allt om hur det funkar. Hoppas kroppen fattar galoppen när ni börjar med östrogenet. Har ni någon annan medicinering? Östrogen i en form eller flera?

Tack!
Minns inte exakt men kan ge ett ungefär. 
Vid mina försök med äggdonator 1 och 2 användes spermier från mitt yngsta barns donator. Hon blev dock till med insemination, men då var jag betydligt yngre. Spermadonatorns ålder vet jag ej, men ganska ung. Har använt två andra spermadonatorer till de två andra försöken. 

Donator 1 var under 20år och en ny donator. Av fyra ägg blev det en blastocyst och en kemisk graviditet.

Donator 2 var kring knappt 30, hade donerat förr med gott resultat. Vid första ägguttaget för mig hade alla ägg lossnat i förtid, så fanns inga att ta ut. Med nästa försök blev det nio ägg ut och en blastocyst. Jag blev gravid men fick missfall i v 6.

Donator 3 var drygt 20 och ny donator. Av sju ägg blev det ingen blastocyst till frysen.

Donator 4, var drygt 30 och hade donerat förr och resulterat i flera graviditeter och blastocyster. Fick ut åtta ägg som resulterade i fyra fina blastocyster. Tre till frysen och en som nu verkar ha boat in sig i min livmoder.

Så min erfarenhet är att man påminns om hur mycket som ska klaffa. Och trots unga donatorer och sperma av bra kvalité kan resultatet bli så olika. Men vill tro att jag haft ovanligt mycket otur också. 

Jag har två barn från en tidigare samkönad relation, de är äldre grundskolebarn numera. Så ganska stora. Åldersskillnaden mellan de och ett småsyskon kommer bli mer än jag tänkt mig, och jag en äldre mamma än jag trott. Men en styr inte livet. Förhoppningsvis blir det bra ändå. Vi har en familj med mycket kärlek!

Håller tummarna för att det blir ett plus som stannar denna gång! :)
( Men jag vet känslan av hopplöshet. Vet att jag läste om någon som lyckats vid insättning åtta eller tio med ÄD eller ED. Det gav mig inte hopp utan mer: om jag inte har råd eller ork fysiskt och psykiskt att försöka så länge kanske jag missar chansen.) 

Så bra att ni har hittat ett recept för slemhinnan genom östrogen i flera olika former som funkat tidigare. Hoppas kroppen hänger med nu ocks!

Ja, det sista ägguttaget var verkligen bäst. Handlar ju inte bara om äggdonatorn utan kombo av ägg och spermie kan ju också påverka. Så mycket vetenskapen inte vet. Samtidigt sa ju läkaren att denna äggdonator haft riktigt bra resultat innan. Så hon kanske hade riktigt bra äggkvalite. 

Andra Sladdis: Vi hoppas verkligen de sparat en toppenblastocyst till er.

Inte velat svara förrän jag har vetat mer. Men nu varit på det tidiga ultraljudet och läkaren såg ett embryo i rätt storlek med ett hjärta som slå. Ingen garanti, men så långt har jag inte kommit de andra graviditeterna, så jag hoppas den fortsätter utvecklas som den ska. Tre veckor till nästa koll. Jag mår bra. Ömma bröst och trög mage men annars bra. 

Vilken vändning för er, att slemhinnan först såg för tunn ut men sedan tog sig. Tänk att du nu ruvar på två små! Spännande och stora chanser! Håller tummarna så hårt jag kan!

Tänker på er andra som väntar. Ovissheten och väntan tycker jag är det jobbigaste, när en inte vet om de ringer imorgon eller om en månad och inte kan planera för när nästa steg kan bli?

Välkommen! Så slitsamt att genomgå behandlingar och sedan inte ens kunna göra en återföring. Räknar er klinik uttag som försök? ( Vet att vissa regioner inte räknar det som försök när man inte fått göra återföring.) Då förstår jag att du haft tankarna på äggdonation ett tag nu. Det är hoppfullt att chanserna i regel är mycket större med donerade ägg. Kommer ni kunna ha rätt till försök genom regionen eller behöver ni gå privat??

AndraSladdis: Så typiskt! Hoppas du snart mår bättre och håller tummarna för att det är envisa små som fastnat ordentligt ändå.

Åh, grattis! Så härligt att äntligen ha en donator. Hur lång tid räknar de med till uppstart, om ni kör på det? Tinas de, befruktas och sätts in färska eller fryser de blastocyster som sedan tinas vid insättning?

Förstår att det kan kännas dubbelt när en annan läkare tycker att ni borde göra fler försök med IVF. Hade ni gjort sex ägguttag med ET och tre FET? Då har ni ju verkligen försökt skulle jag känna. Men förstår också att det ger hopp om en läkare säger så, och att släppa de egna äggen är inte lätt. En del av mig kan samtidigt bli arg när en för er ny läkare säger så. Med tanke på alla kostnader IVF försök innebär, både ekonomiskt men även fysiskt och psykiskt. Det är inte ?bara? att göra ytterligare ett försök. Vet ej din ålder, men är man lite äldre, är ju chanserna samtidigt inte så stora även om en får till ET... Det var vad som fick mig att välja äggdonation/dubbeldonation. Chanserna att lyckas med donerade ägg var så mycket högre, och varje vanlig IVF blev också väldigt dyr då det bara blev ET och aldrig några FET. Så utifrån den mäng kraft och pengar jag hade kvar var äggdonation den väg som innebar störst chans till ett levande barn och det var tillslut viktigare än mina gener. 

Förstår er helt och fullt, det är ett svårt beslut och jag hoppas ni får ett bra samtal med er läkare som gör att ni kan landa i vad som är rätt för er. Oavsett vilket val ni väljer!