Killens mamma

Jag förstår hans mamma.

Du är vuxen även om du bara är 19 år och verkar inte ha så mycket ambitioner. Jag förstår att du är deprimerad men verkar mest fokuserad på det du inte orkar mer än att fokusera på det du orkar? Din familjs inställning är såklart förståelig om ni är många som inte mår bra, samtidigt så verkar ni ha fastnat i det. Missförstå mig inte, det är viktigt att ta hand om sin psykiska hälsa! Men du har samtidigt ett förhållande med en omyndig person.
Din killes mamma har fortfarande ansvaret över sin son som bara är 17 år. Han går i skolan och ska sköta den.
Hade något av mina underåriga barn varit tillsammans med en deprimerad vuxen även om det bara skiljer ett par år, hade jag också sett att ni helst höll er hemma hos mig. 

Jag är rädd att detta inlägg kommer missförstås, jag har psykisk ohälsa i min familj så det är inte så att jag inte förstår.
Samtidigt så vet jag hur mycket ett vuxet förhållande kan förstöras av det och hur mycket livet sätts på paus. Det är inget jag hade önskat mitt vuxna barn och ännu mindre min 17-åring.

Egentligen skulle du kanske vara singel nu och fokusera på dig själv, att må bra igen och din framtid?