Klimakteriet - berätta.

I korthet blev allting tvärtom mot det som står de flesta artiklar.

Det är fortfarande tabu att skriva om de kvinnor som får mer lust, byter partner och allmänt löper amok av hormonförändringarna i klimakteriet. Kanske 10-15 % eller så.

Själv blev jag funktionellt galen i några månader och gjorde en massa saker som hade varit otänkbart förut, förutom att jag ville ha sex ungefär var 6:e timme ett tag. Mannen jag plockade upp p.g.a. att jag plötsligt har bytt läggning från lätt undergiven till dominant förundras över hur jag alltid är redo och har aldrig upplevt något liknande i sitt liv.

hellobonafide.com/blogs/news/increased-perimenopause-sex-drive-youre-not-alone

"There?s no such thing as ?normal? when it comes to sex drive or sexual desire, meaning an increased libido during perimenopause is only a problem if it?s a problem for you (or your partner). Although she doesn?t encounter many patients who complain about an increased libido, Dr. Hall says that if libido is affecting your quality of life ? if it?s causing problems in your relationship, or if you?re putting yourself in unsafe situations ? you should talk to your healthcare provider who may be able to refer you to a sex therapist who specializes in this area.7 "

Jag håller inte med, mitt begär var/är inte normalt och jag sökte hjälp men den kvinnliga läkaren lyssnade inte. 

Haha, intressant tråd, jag vill också veta vad som kommer att komma om några år. Hoppas på många positiva svar. 

märkte förändringar redan vid 42 (förklimakterie):
mycket varmare än vanligt, svettas lätt, enorm sexlust, känsligare både för beröring och emotionellt, våtare i underlivet, extrem pms och humörsvängningar, mer kroppsbehåring, svårare och gå ner i vikt, mer migrän, rubbade cykler osv.

fick hjälp med hormontabletter som planade ut vissa av symptomen och som gjorde att jag mådde bättre mentalt. Äter dom fortfarande men en annan sort. Det har inget med att hålla mig "ung" att göra utan är livsnödvänliga för att hålla mig i ok mental balans när hormonerna svajar hastigt. 

är inne i klimakteriet nu (50år) och endast några små blödningar av och till. Sexlusten är fortfarande extremt hög. Inga större problem med slemhinnorna, kan enskilda dagar känna mig lite torr men inget besvärande.

känner mig dock inte speciellt sexig (minns inte ens när någon senast faktiskt genuint visade att han var attraherad av mig) och hade några dåliga erfarenheter för ett par år sen när jag försökte dejta så vågar och orkar inte längre leta kärlek eller sexpartner, så får stilla min lust på egen hand. 

Kompletterar med andra fysiska symptom under testosteronvågen:

Höjd vilopuls, minskad aptit, sov plötsligt 2 h mindre per natt än normalt men det var det ingen nytta med för jag tänkte på sex kanske 80% av tiden. Som en knarkare tänker på nästa sil ungefär.

Året innan jag fick lusten från helvetet hade jag några enstaka nätter med värmevallningar, lite dåligt humör och en hel del blödningsstrul. Hade i princip mens i 4,5 månad non-stop och fick gå på ultraljud för att konstatera att jag inte hade fått något patologiskt som myom eller så.

Gynläkaren tyckte att mina äggstockar såg fräscha och pigga ut och tror att de håller igång minst 2 år till, så då fick jag hormonspiral. Den ska minska lusten hos minst 10% av användarna och antingen har den hjälpt med att ta ner min lust eller så har fasen med orimligt stark lust gått över av sig själv.

Jag är rädd för nästa våg, om det blir en.

Tack för svaren hittills!

Men det måste väl finnas fler med klimakterieerfarenheter här?

Klimakteriet för mig började med att jag glömde saker. Kunde inte komma ihåg de enklaste saker ens när jag skulle handla. Blev trött på ett onormalt vis. Hjärndimma. Muskelsvaghet och den obligatoriska hälsporren som kommer hos vissa kvinnor i klimakteriet. Sexlusten ökade markant och jag kände mig som en sexgudinna. Inga torra slemhinnor här inte utan tvärtom. Lusten till livet var inte lika stark tyvärr och jag kände mig ganska deppig.
Jag hade inga svettningar humörsvängningar och inte heller sömnproblem så därför antog vårdcentralen att jag var utbränd. De ville proppa i mig antidepressiva tabletter men där gick min gräns. 

Jag hade ju läst på om att det fanns andra symptom än de klassiska i klimakteriet.
Fick leta upp en privat klinik som hade koll och där fick jag hormonplåster som gav effekt efter typ två dagar. Då hade jag kämpat i två år utan hjälp.
Efter två månader med hormonplåster så var jag tillbaka i samma form som innan klimakteriet drog igång. Skärpt i hjärnan musklerna fungerade igen och hälsporren försvann. Sexlivet återgick till det  för mig normala.
Idag har jag haft hormonplåster i 6 år och mår fortfarande superbra.
Är 56 år och har inga direkta åldersnojor . Jag är nöjd med hur min kropp ser ut trots rynkor och ospänstigare hud. Kroppen är så mycket starkare och svarar fortfarande bra på träning. 

Livet är värt att leva igen.
Fråga gärna om du undrar över något .