Ni som har barn med adhd, har de sociala relationerna förbättras med medicin?

Skillnaden på ett barn med adhd/add och ett barn som inte har det är enorm.

Jag har två barn som båda haft stora problem med ilskeutbrott. Det ena har inte adhd och där kunde vi tillsammans med förskolan arbeta för att lära henne att hantera känslorna med olika metoder liknande de som anges ovan och från skolstart så har allting funkat utmärkt, även nu i tonåren.

Den andra har add och där funkar inte det för känslorna har ett helt annat ursprung och när utbrotten kommer är hjärnan så utmattad att den inte klarar något annat än att bli arg. Där har medicinen hjälpt väldigt mycket.

En viktig sak att komma ihåg när man tycker att hon reagerar på småsaker är att dethon reagerar på är antagligen den sista saken som händer som gör att bägaren rinner över. Innan reaktionen har det nog varit mängder av andra småsaker och intryck som redan tröttat ut hennes hjärna så när reaktionen kommer blir den för stor sett till den enskilda händelsen, men det är antagligen en reaktion på hela dagen.

Gällande medicin så kan det ta lite tid att hitta rätt. Vad gäller positiv effekt så funkade det direkt med equasym hos oss, men biverkningarna var för stora. Bytte då till elvanse som ger samma positiva effekt men mindre biverkningar.

Fick kopia på equasym på apoteket en gång också och då sa sonen direkt att den kändes konstig och att han mådde sämre av den så även apotekets utbytesmedicin kan ge annan effekt även fast det ska vara samma.