Varför ensambarn?

Har själv flera barn men vänner som aktivt valt att bara ha ett barn. Skäl till det har varit att man inte mår så bra i mammarollen, tex depression då barnet varit liten/bebis och inte vill utsätta sig för det igen. 

Jag tycker ju faktiskt det är mer fel om man skaffar fler barn bara för att man "ska" men inte aktivt önskar det. 

Ekonomi kan ju också vara ett skäl. Man vill inte sätta fler barn till världen som man inte har råd att försörja och det är absolut klokt. 

Jag har själv växt upp som ensambarn och ser mycket positivt också i det. Jag fick alltid all uppmärksamhet och att föräldrarna hade tid med en. Mina barn får inte i närheten av det då de ständigt måste anpassa sig och kompromissa med syskon. Jag känner mig ofta otillräcklig att barnen måste stå åt sidan då syskonen behöver något och det behöver ju aldrig ett ensambarn göra. 

Sen betyder ju inte syskon att man umgås mycket som vuxna. Eller har utbyte av varandra som barn heller för den delen. Min man har en två år yngre bror som han aldrig lekte med som barn då de var väldigt olika. Nu i vuxen ålder har de en väldigt sporadisk kontakt också trots att han bor två mil härifrån bara. Ses inte ens på jul och födelsedagar.