Hur hantera att vara ifrån sina barn?

Är det verkligen barnen du saknar när du är ensam? Låter mer som att alla dina jobbiga känslor kommer över dig när du är ensam och att du försöker göra allt för att slippa ta itu med dem. Jag tror du skulle må bra av att prata med någon om hur du egentligen mår, antingen med en vän eller med en kurator. Så att du kan börja må bättre i dig själv. Då kommer du också klara av att vara ensam. Snart kommer ju barnen vara alltmer med kompisar och allt mindre med er föräldrar. 

När barnen blir lite större så är många inte alls lika intresserade av att vara utomhus med sina föräldrar. Tiden när barnen hänger med ut i trädgården tar slut ganska så fort.

Jag kan bli galen på mina tonåringar när de sitter inne en hel dag när solen skiner. Men de ser inte vitsen med att gå ut bara för att det är sol. De går ut när de har något roligt att göra ute, och trädgårdsarbete med mamma är inte roligt.