9-10 åring med fruktansvärda tvångstankar

Är skolkurator och har träffat elever, dock något äldre, som har tvångstankar. En kurstor har ingen behandling, ett barn med så pass svåra och omfattande tvångstankar måste behandlas och kanske utredas.

Men det jag vet är att försäkringar inte fungerar utan får motsatt effekt. Ångesten förstärks ju mer ni går in och påtalar och försäkrar henne att inget av tankarna stämmer. Problemet är bla att hennes självtillit är borta och detta förstärks varje gång hon kommer till er  om svar. Bolla tillbaka. Vad tror du själv? Bekräfta även att tankar inte är farliga, att alla har konstiga tankar, att tankar inte är verkligheten utan våra funderingar och rädslor. Just nu behöver hon förstå vad tankar är och hur de fungerar.

Jag är inte barnpsykolog som hon givetvis behöver. Detta är såklart jättejobbigt för henne och er. Men försök att istället för att svara att nej så kommer det såklart aldrig hända att svara och prata mer om att det låter jobbigt för dig att du tänker så, vad tro tror du tanken kommer ifrån, hur känns det när du tänker på det sättet, etc