Köpa begär

Som det är nu har ni använt en positiv förstärkning kring hennes beteende, dvs lärt henne att tjat och ett beteende som får dig att skämmas leder till att hon får som hon vill. Varje gång som detta mönster upprepas, blir inlärningen djupare och djupare. Hon visar naturligtvis ingen större tacksamhet eftersom hon upplever att hon har fått jobba hårt för belöningen, det är ingenting som har kommit av sig själv från er.

Att hon inte ska följa med er är inte en bra metod, eftersom kopplingen mellan affär-tjat-resultat kommer att finnas kvar. Inte heller brukar man kunna klara av att vara så hårdhjärtad att man aldrig någonsin köper en liten sak till sitt barn. Barn i den åldern är dessutom inte alltid så duktiga att komma ihåg vad man kommit överens om vad gäller beteende.
 
Vad jag tror att ni måste göra för att bryta cirkeln är att skapa en så kallad "decoupling", dvs en isärkoppling av beteendet och resultatet.

Rent praktiskt skulle det kunna gå till så att hälften av gångerna som ni går in till en affär, kan hon få någonting hon vill ha. Men de övriga gångerna får hon inte det, hur mycket skrik och tjat och hysteriskt beteende hon än påvisar.

Ni föräldrar måste naturligtvis vara helt överens och dessutom vara med på att det till en början kommer att krävas mycket ansträngning och skapas mycket stress att stå emot. Men barn är extremt duktiga på att hitta kausala samband och det dröjer faktiskt inte alls lång tid förrän hon har förstått att sambandet mellan tjat och att hon får vad hon vill är väldigt lös eller inte finns alls. Dessutom kommer hon att uppleva att de gångerna hon får någonting kommer från er och kommer att bli mycket gladare.