• Jibe92

    Sexåring med beteendeproblematik

    Vill gärna ha lite råd kring hur jag ska tänka om min sexåring som oftast är världens snällaste, smartaste och goaste unge.

    När vi är hemma, gör ärenden eller aktiviter som att gå på badhus är han alltid mycket lydig och har inga problem med att lyssna eller lugna ner sig vid behov.

    Men i andra situationer, som till exempel på släktmiddagar med delar av släkten han inte känner så bra eller vänner vi inte träffar så ofta, kan han gå in i ett sånt clownbeteende att han stör alla vid bordet och blir i det närmaste omöjlig att få kontakt med. Han blir skrikig, kan säga obsceniteter för att få uppmärksamhet, gör alla möjliga oljud man kan tänka sig, och studsar upp och ner på stolen. Försöker man säga åt honom eskalerar situationen ofta och han vill inte heller gå därifrån. Han kan ha ett likande beteende ibland när han har kompisar hemma och varvar upp på en helt orimlig nivå som till och med kompisarna kan tycka är obehaglig (han blir dock aldrig våldsam eller sådant, bara helt stirrig).


    Även förskolan har uppmärksammat att han har en beteendeproblematik som uppkommer i mindre strukturerade sammanhang, sitter han fokuserat med en uppgift han kan koncentrera sig på går det oftast bra, men så fort det är andra barn/vuxna som pratar eller för liv gör han allt för att vara värst och blir mycket svår att lugna.

    Hemma med familjen har vi inga större bekymmer då det är hans trygga borg och man kan alltid lugna honom vid behov, men förskolan har beskrivit hans beteende som mycket oroande och jag själv försöker undvika situationerna när beteendet verkar triggas så jag oroar mig för hur det ska bli i skolan. 


    Den största utmaningen vi har hemma är att han kräver konstant stimuli vilket vi löser genom att spela mycket spel som kräver tankeverksamhet (t.ex. schack), läser böcker, gör mattepyssel, korsord m.m. Upplever honom som mycket begåvad och är både intresserad av och har lätt för sig att lära sig nya saker.

    Någon som har ett barn med liknande beteende eller som har några tips hur man kommer till rätta med detta?

  • Svar på tråden Sexåring med beteendeproblematik
  • Jibe92

    Tack för era svar! Högfungerande autism har faktiskt lyfts av några personer i hans närhet så har funderat lite i de banorna, dock har jag väl lite svårt att ta till mig det eftersom han är så välfungerande i de flesta andra aspekter - han har inga problem med förändringar, har inga speciella matpreferenser (även om han gärna vill ha köttbullar och makaroner eller pannkakor varje dag), är väldigt empatisk och har lätt att få vänner. 


     


    Sen är väl ett argument emot en utredning som jag ältar att han själv inte lider/mår dåligt av det och då har jag svårt att se nyttan i en eventuell diagnos, jag vill ju t.ex. inte att han ska behöva ta medicin för att bli mindre intensiv och behaga vuxna :/ men jag tror att vi kommer göra som ni Anotherone ändå, se hur det går i skolan och om lärarna menar att det inte fungerar så blir en utredning kanske aktuell..

  • Jibe92

    Tack för era kloka inspel, uppskattas verkligen! Nu är han ju hemma över sommaren och "beteendeavvikelsen" är minimal, även om den dyker upp litegrann när vi är runt människor han inte är helt trygg med. Håller med om att allt inte behöver vara en diagnos vilket gör mig lite avigt inställd till en utredning, men om det förvärras eller om han börjar må dåligt av det tror jag att jag och pappan nog också skulle må bättre av att prata med experter kring hur vi ska förhålla oss till det "dåliga" beteendet för att det ska bli så bra som möjligt för alla.

    Angående Tourettes så har förskolan nämnt att beteendet nästan är tics-liknande, så ska absolut komma ihåg det om det håller i sig när han börjar skolan!

Svar på tråden Sexåring med beteendeproblematik