Galen på svärmor

Nej det är också min fasta övertygelse. Jag tänker barnens förvirring om flera vuxna hejjar på en sak och mamma en annan. Indirekt lär dem ju sig att mamma behöver vi inte lyssna på. Särskilt om svärmor rackar ner på mig framför dem ?nej mamma är bara rädd?, lyssna inte på henne liksom.

Tyvärr kommer han alltid välja med utgångspunkt från sin konflikträdsla. Han brukar hellre ta en sur fruga än ett bråk med morsan sin. Det är så det alltid varit & inga bättringar har skett trots att jag pratar med honom om det varje gång. Så inget hopp om det där. Jag kan helt enkelt bara styra över mig själv och tuffa till mig med att ta konflikterna med svärmor. (Även om jag tycker att det i huvudsak är hans ansvar att deala med sina föräldrar när det är obehag så gör jag det med mina egna). Och begränsa umgänget tyvärr? (pga detta kan jag inte låta dem vara ensamma med svärmor fler ggr, de bor vid sjön).